Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Turkisk-tatariska folk - Turkisk-tatariska språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1523
Turkisk-tatariska språk
1524
nordbarbarerna T i och 2 o n g,
vilka gjorde ständiga anfall mot
Kina. Från dem anses T. delvis
härstamma. Som T:s egentliga
förfäder betraktas dock det under
hela 1: a årtusendet f. Kr. i
Mongoliet bosatta H i u n g - n u -
folket (jfr H u n n e r och Kina sp.
800 f.), som redan i 3:e årh. f. Kr.
grundat ett mäktigt rike, vilket
sträckte sig från Mongoliet
västerut över Dsungariet och snart kom
att starkt påverka
Tarimbäcke-nets småstater. Efter sekellång
kamp lyckades kineserna omkr.
90 e. Kr. fullständigt förinta
Hiung-nu-riket. Dess upplösning
hade till följd, att en del stammar
drogo västerut under namnet
hunner (se d. o.). Dessa drogo
småningom bort från Europa,
men i Ryssland kvarblevo dock en
del ryttarfolk (bl. a. bulgarer,
se d. o), vilka upprättade stora
välden. På 500-t. grundade T.
(turkar, t y r k, kin. t u - k y e)
ånyo väl organiserade stater
och stamförbund, till vilka också
främmande stammar anslöto sig.
680 blev Orhonfloden centrum för
de östliga t y r k - stammarna,
vilka bl. a. använde sig av
orhon-alfabetet (se
Turkisk-tatariska språk). 745 upplöstes
detta stamförbund, och en del
av dessa östliga tyrk-folk anslöto
sig till det s. k. västliga
tyrk-riket, som bestod av mellan Altai
och Kaspiska havet
nomadiserande ryttarfolk. U i g u r e r n a,
som 745 grundat ett rike vid
Selengafloden, blevo genom
förmedling av östliga iranska folk
delaktiga av en högre kultur och
lärde känna nestorianismen,
mani-keismen och buddhismen. Sedan
deras gamla hemtrakt kring
Se-lenga erövrats avkirgiserna (840),
bildade de ett nytt rike i
Tur-kestan. Detta var mellan 900 och
1200 ett viktigt kulturcentrum
med en betydande litteratur
(varom bl. a. stora biblioteksfynd i
Turfan bära vittne), huvudsaki.
skriven med tillhjälp av det
syriska alfabetet, som sedan övertogs
av mongolerna. Samtidigt hade
nya T. utvandrat till Ryssland,
bl. a. kumanerna (se d. o.).
Redan på 800-t. hade i det
abba-sidiska kalifatet (se d. o. sp. 426)
bildats turkiska livgarden. Med
stöd av dessa uppstodo flerstädes
turkiska härskarätter, ss. g h a s
-n a v i d e r och seldjuker (se
dessa ord; jfr även Kovar
es-mien och Mamluker).
Mongolrikets uppkomst under 1200-t.
(se Mongoler sp. 193 f.)
hade till följd nya vandringar
av T. västerut (se Turkiet
sp. 1512). Sedan mongolernas rike
sönderfallit, kvarblevo i Ryssland
ett stort antal västturkiska
häravdelningar (längs Volga, på
Krim, i Polen etc.), vilkas
efterkommande vanl. kallas
tatarer. I Turkestan assimilerade
sig T. med perser och andra
iranska folkslag, vilka (bl. a.
s a r t e r n a, se d. o.) skapade ett
nytt kulturcentrum, det s. k.
djagata’iska (efter
Djaga-tai, se d. o.), på sätt och vis en
fortsättning av den uiguriska
kulturen. De sista resterna av
uigu-rerna i Öst-Turkestan äro s a r y
-uigurerna.
Turkisk-tata’riska språk,
turkiska språk, en till den
al-taiska språkstammen (se
Ural-altaiskaspråk) hörande
språkgren. T., som talas av 30 å 40
mill., äro nära besläktade och ha
många gemensamma, från
urspråket härstammande drag.
Orden begynna med enkel konsonant
1. med vokal, ordstammen är
en-1. tvåstavig, och som
böjnings-medel användas enbart suffix.
No
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
