Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1621
Tyskland (Historia — 1742)
1622
innebar även en långvarig
materiell och kulturell stagnation.
—-Tysk-romerska rikets sista
tid (1648—1806). Efter 1648 blev
kejsarmakten, närmast
representerad av Ferdinand III (1637
—57), blott ett tomt sken;
landsfurstarna blevo enväldiga, medan
ständerna nästan helt miste sitt
inflytande. Många furstar, främst
Fredrik Vilhelm av Brandenburg,
gjorde betydande insatser för T:s
återuppbyggande, om ock även
slöseri och en strävan att
efterbilda Ludvig XIV:s praktfulla
hov och dyrbara militära
organisation vann insteg. Ludvig
XIV: s maktpolitik mot T., som
tog sig uttryck i réunionspolitiken
(se Réunionsdomstolar) och
som resulterade i Pfalziska kriget
och Spanska tronföljdskriget (se
dessa ord), medförde för T.
avsevärda förluster. Österrike hade
under ledning av kejsarna L e o
-pold I (1658—1705), Josef I
(1705—11) och Karl VI (1711—
40) under de stora krigen
utvecklat sig till en internationell
europeisk stormakt, under det att
Preussen, som genom sitt
deltagande i det Stora nordiska kriget
(se d. o.) 1720 vunnit
Odermyn-ningen, var en utpräglat tysk stat.
Karl VI: s dotter
MariaTere-s i a fick i österrikiska
tronföljdskriget (se d. o.) kämpa om sitt
arv, och till kejsare valdes
kurfursten av Bävern, ss.
kejsare kallad Karl VII (1742
TYSKLAND 1 6 4 «
Viktigare länder
Skala 1:10 m i 11
• Fria riksstäder. Andliga
fnratcndümen. (Fr.) I fransk besittning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
