Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ugnsbrott ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
u. i.—Ukraina
40
tionalparlamentet i Frankfurt
am Main. Som skald tillhör U.
den ”schwabiska diktarskolan”
(se d. o. 2); hans dikter
(Ge-dichte, 1815) äro påverkade av
tysk folkvisediktning och
Nibe-lungenlieds epik. Framstående
germanist, utgav han även den
första vetenskapliga uppl. av
tyska folkvisor, Alte hoch- und
niederdeutsche Volkslieder (2 bd,
1844—45).
u. i., förk. för lat. ut i’nfra,
såsom nedan (anföres).
Uigu’rer, se Tur ki sk-t a
-tariska folk sp. 1523 f. Om
U:s språk se
Turkisk-tata-riska språk sp. 1526.
Uist, North och South U.
[nåth, saoth oi’sst], två öar
bland Yttre Hebriderna.
Uitlanders [ö’jt-] (holl.,
utlänningar), se Syd-Af rik a sp.
577.
Uji, se J a p a n sp. 65.
Uji’ji, se U d j i j i.
Ujjain [odja’jn], stad i
Gwa-lior, Britt. Indien, vid järnvägen
Bhopal—Bombay. U. är en av
hinduernas sju heliga städer.
Gammalt observatorium, varöver
hinduiska geografer drogo
0°-meridianen. Opiumhandel. 39,000
inv.
Üjpest [o’jpäsjt], förstad till
Budapest. 55,000 inv.
Ujvide’k, se N o v i S a d.
U. K., se Storbritannien.
Uka’s, ry., i tsartidens
Ryssland benämning på av monarken
personligen utfärdad befallning;
påbud.
Ukere’we, se Victoriasjön.
Ukert [o’-], Friedrich
August, f. 1780, d. 1851, tysk
historiker och geograf,
överbibliotekarie i Gotha, utgav jämte
Heeren samlingsverket Geschichte
der europäischen Staaten.
Ukna, socken i Kalmar 1.,
pastorat i Linköpings stift. 2,205
inv.
Ukrai’na, U k r a i’nska
socialistiska sovjetrepubliken (ry. Ukrai’nskaja
sot-sialistftjeskaja sovje’tskaja
res-pu’blika, förk. USSR), republik i
europeiska Ryssland (se d. o. sp.
1555), kring mell. och nedre
Dnjepr, gränsande till Asovska
sjön, Krim och Svarta havet i s.,
Rumänien och Polen i v.,
Vit-Ryssland och RSFSR i n. och ö.
447,300 kvkm. 28,9 mill. inv.
— U: s n. del utgör en av
svarta-jordsområdets bördigaste och
folktätaste delar, över mell. U.
sträcker sig i ö.—v. riktning en
rad jämna platåer, genomskurna
av Don, Dnjepr, Bug och Dnjestr
(gränsflod mot Rumänien). Det
nederbördsfattiga s. och s.ö. U.
upptages av stäpper med
nomadkultur. Av befolkningen äro 76
% ukrainare (förr kallade
lill-ryssar; se Ryssland sp. 1544
f.), 13 % storryssar och 11 %
judar m. fl. U. lämnar 40 % av
Rysslands spannmålsskörd. 90 %
av befolkningen leva av jordbruk.
Av vikt äro boskapsskötsel,
trädgårdsodling, fiske och
livsmedelsindustri. U:s stora stenkols- och
järnmalmstillgångar på
Donets-platån och vid staden Krivoj Rog
s.v. om Jekater ino slav äro
hittills föga utnyttjade. Exporten
(spannmål, malmer och metaller)
överstiger avsevärt importen, som
främst består av metall- och
textilvaror. Järnvägsnätet är väl
utvecklat (13,900 km.). De
viktigaste hamnstäderna äro Odessa
och Nikolajev vid Svarta havet,
Mariupol och Berdjansk vid
Asovska sjön. Största stad Kiev;
huvudstad Harkov. — Historia.
En föregångare till den ukrainska
staten utgjorde det av svenska
vikingar (se Ryssland sp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
