Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undervattensbåt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
Undervattenssignalering
80
medverkan av de horisontella
rodren. — Vid neddykning
ävensom vid återgång till
marschläge undergå U: s
stabilitetsför-hållanden betydande förändringar.
I u-läge är U. särskilt känslig
för viktsförflyttningar
lång-skeppsvägen. U. har därför 2
trimtankar, en förut och en akter
-ut, mellan vilka vattenballast vid
behov kan hastigt förflyttas. —
Dä marschläge skall återtagas,
tvingas U. upp till ytan med
rodren, samtidigt som vatten
utpumpas ur regleringstanken. Länsning
av ballasttankarna sker genom
ut-blåsning av vattnet medelst
hög-trycksluft, förvarad i särskilda
luftkärl, 1. medelst en s. k.
turbo-fläkt, vilken dock ej kan
igångsättas, förrän U: s inre står i
förbindelse med fria luften. Stundom
äro ballasttankarna även
förbundna med U: s länspumpsystem.
— Bestyckningen utgöres av
torpeder, minor, kanoner och
kulsprutor. Torped-U-båtar
sakna minutrustning, m i n
-U - b å t a r kunna medföra 20—40
minor och ha därjämte i regel ett
mindre antal torpedtuber.
Torpedtuberna (jfr d. o.) äro stäv-,
sido-1. häcktuber (däckstuber
förekomma även), och deras antal
uppgår till högst 8 ä 10.
Torpedutrustningen brukar omfatta 1,
högst 3 torpeder per tub. Minorna
förvaras antingen i öppna
minbrunnar längs sidorna 1. inuti
tryckskrovet, varifrån de
utskjutas genom häcktuber.
Artilleri-bestyckningen utgöres av en 1.
flera 7,5—10 cm. kanoner jämte
kulsprutor; i några fall ha dock
grövre kanonkalibrar förekommit.
— Historik. De första användbara
U. framställdes på 1890-t.
ungefär samtidigt i Frankrike och
För. Stat. I det förra landet
konstruerade Alfred L a u -
beuf (f. 1864) 1897 en U., som
kan sägas utgöra förebilden till
liknande konstruktioner av s. k.
dubbelskrovsbåtar, senare byggda
inom bl. a. italienska och tyska
flottorna. I För. Stat, hade J. P h.
Holland sedan ett 20-tal år
varit sysselsatt med experiment
med U., intill dess hans
försöks-båt ”Holland n:r 9” 1899
inköptes av regeringen.
”Holland”-typen kan sägas ligga till grund
för därefter i Amerika och
England m. fl. stater byggda s. k.
enkelskrovsbåtar. — Ritningarna
till den första svenska U.,
”Hajen”, utfördes 1902 av C. E.
R i c h s o n. Denna U. var liksom
flera följande svenska U. av
enkelskrovstyp. Senare byggda
svenska U., i huvudsak
konstruerade efter italienska och tyska
förebilder, äro däremot
samtliga av dubbelskrovstyp. Antalet
svenska U. är f. n. (1928) 17,
varav dock flera äro omoderna.
Undervattenssignalering,
signalering medelst ljudvågor i
vatten mellan fartyg, fyrskepp m. m.
Som avsändare användes ofta en
stor, i vattnet nedsänkt klocka,
som mottagare vattentankar, som
inbyggts under vattenlinjen på
ömse sidor om stäven och försetts
med mikrofoner. Man kan härvid
bestämma den ungefärliga
riktning, från vilken signalerna
komma, genom att ändra fartygets
kurs, tills signalerna höras lika
starkt i båda mikrofonerna;
sändaren befinner sig då rätt föröver.
Större effekt uppnås medelst en
med växelström matad magnet,
som framkallar mekaniska
svängningar av frekvensen 1,000 hos en
i fartygssidan inbyggd, till denna
frekvens stämd membran. Som
mottagare användes antingen en
mikrofon med likaledes till
frekvensen 1,000 stämd membran L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
