Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utvecklingslära ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
Utvecklingslära
266
sen, mellan blötdjur och fiskar
genom bläckfiskarna o. s. v. I
stället segrade G. C u v i e r med
sin teori om oföränderlighet hos
arterna och även hos de stora
huvudtyper, i vilka han indelade
djurriket och mellan vilka enl.
hans mening ingen övergång 1.
jämförelse var möjlig. Samtidigt
framträdde romantikens
idealistiska morfologi (Goethe,
E.
GeoffroySaint-Hilai-re, Richard Owen), som i
organismerna såg variationer av
tänkta idealtyper. Nu utbildades
korrelati o’nsläran, enl.
vilken organen bero av varandra
och av levnadssättet (k o r r e 1 a
-t i’ v anpassning, t. ex.:
byggnaden av rovdjurens tänder,
klor och skelett är förknippad
med djurens levnadssätt), vid.
teorin om
funktionsväx-1 i n g samt studiet av
fosterutvecklingen och av r u d i
-mentära organ (se dessa
ord). Dessutom utvecklades
djur- och växtgeografin
med dess studier av
livsformernas anpassning till miljön och av
arternas vandringar samt den
historiska geologin,
vilken, skapad av Cuvier men av
honom grundad på en teori om
världskatastrofer (kataklysmer),
av C h. L y e 11 ombildades till
en lära om en lugn och gradvis
skeende ombildning av jordytan.
— Alla dessa nya fakta
möjliggjorde U:s genombrott genom
C h. Darwin, vilken 1859
publicerade sin berömda bok On
the origin of species by means of
natural selection. Den från
Darwin utgående riktningen inom U.
benämnes d a r w i n i’ s m. Under
sin världsomsegling hade Darwin
observerat, huru på enstaka
oeean-öar funnos särskilda arter av
släkten, tillhörande närliggande
fastlands fauna, och kunde ej
tänka sig, att de blivit skapade
enkom för var sin ö. De måste
alltså ha uppkommit genom
omvandling av andra arter. Genom
studier av husdjursraser erfor
han, att städse mellan föräldrar
och avkomma råder en viss
olikhet (variation). Han antog nu, att
mellan dessa varierande individer
försiggår en konkurrens
(kampen för tillvaron, eng.
struggle for life) med seger för
de mest livsdugliga, vilkas
egenskaper därigenom skulle stegras
och medföra ombildning av
livsformerna. Denna sele k ti
o’ns-teori 1. lära om naturligt
urval (selektion), vartill
Darwin fått idén från R. Malthus’
nationalekonomiska
konkurrensteori, blev den bärande tanken i
den U., som under senare hälften
av 1800-t. gjorde sitt segertåg
genom världen. Darwin själv
full-ständigade den genom en teori om
könsurval, enl. vilken de
sekundära könskaraktärerna skulle
uppkommit därigenom, att
honorna alltid föredragit de vackraste
hanarna. Stöd för sin
utvecklingsteori hämtade Darwin f. ö., i
motsats till sina tyska anhängare, ej
från den jämförande anatomin,
utan desto mer från geologin och
geografin. Särskilt framhöll han,
huru förändringar i klimat och
landgränser framkallat ändrade
levnadsförhållanden, som
ombil-dat arterna, en idé, som av M.
W a g n e r m. fl.
kompletterades med antagande av artbildning
genom individers vandringar till
nya områden
(migratio’ns-teori). I England lämnades
viktiga bidrag till U. av A. R. W al
-1 a c e, som skapade en urvalslära
oberoende av Darwin och till stöd
för denna särskilt framhöll den
skyddande likhet med yttre
om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
