Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vegaexpeditionen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
535
Vegetabilier—Vegtamskviöa
536
livstids fästning. Domen gick ej i
verkställighet, och V., som 1812
blev generallöjtnant, förde befäl i
tyska och norska fälttågen 1813
—14.
Vegetabi’Iier (jfr
Vegetation), (födo) ämnen ur
växtriket. — Vegetabi’lisk, som
hänför sig till 1. tillhör växtriket;
växt-.
Vegetabiliskt elfenben, se
Elfenbenspalmer.
Vegetabiliskt fett, se
Växt-f e 11.
Vegetabiliskt silke, se
As-clepiadaceae och Silke 2.
Vegetabiliskt tagel, se
Dvärgpalmen och T
illa n d s i a.
Vegetariani’sm (jfr
Vegetation), dietlära, enl. vilken
kött och andra produkter ur
djurriket ss. näringsämnen äro
skadliga för människan och helt böra
ersättas med näringsämnen ur
växtriket. På V: s program
upptas dessutom en del allmänna
hygieniska regler. Så långt som
teoretiskt och praktiskt vunnen
kunskap om människans
ämnesomsättning sträcker sig, finnes
ingen grund för tillämpandet
av V:s avståndstagande från
användandet av näringsämnen ur
djurriket. V. rör sig i största
utsträckning med känslotänkande
och tager ej tillbörlig hänsyn till
de praktiska svårigheter, som
ligga bl. a. i den ojämna
fördelningen av naturprodukter. Ur
nationalekonomisk synpunkt torde
ett genomförande av V. ej vara
realiserbart. Den första
föreningen för V. bildades 1847 i England.
Svenska vegetariska
föreningen bildades 1903 på
initiativ av J. Saxon.
Vegeta’risk (jfr
Vegetation), ur växtriket, växt-.
Vegetatio’n (av lat. vegeta’-
tio, upplivande), växtlighet, ett
lands 1. en trakts växtvärld med
hänsyn till där förekommande
typer 1. ”livsformer” (buskar,
lökväxter etc.) och växtsamhällen
(skogar, ängar etc.). Jfr Flora.
Vegetationsfärgning, sådan
färgning av ett vatten, som
uppstår genom massutveckling av
mikroskopiska växter. V. kan
vara neustoge’n, betingad av
neuston (jfr d. o.), 1. p 1 a n k t o
-ge’n, betingad av plankton (jfr
d. o.). V. förekommer vanl. i
smärre, mycket näringsrika
vattensamlingar och kan framträda i
grått, gult, grönt, brunt 1. rött.
Jfr Vattnets blomning.
Vegetationsorgan,
näringsorgan (motsats: reproduktions- 1.
fortplantningsorgan).
Vegetationsperiod, den årstid,
då växterna skjuta nya skott
samt blomma och sätta frukt (i
t. ex. Sverige sommaren, i många
varma länder regntiden).
Vegetationspunkt, se
Knoppar.
Vegetati’v (jfr
Vegetation). 1. Som hänför sig till
organismers näring och tillväxt. -—
Vegetativ förökning,
fortplantning genom utlöpare,
sticklingar, groddknoppar o. d.
— Vegetativt organ,
organ för näringsupptagande och
-beredning. — Motsats: f r u k t i
-f i k a t i’ v, som hänför sig till
frukt- och sporbildning (jfr
Fruktificera). Se An i
-mal. — 2. Andligt overksam. —
V e g e t e’ r a, eg. leva som en
växt, leva i andlig overksamhet.
We’ggis, W ä g g i s, by i
kantonen Luzern, Schweiz, vid
Vier-waldstättersjön och foten av Rigi.
Turist- och kurort. 2,000 inv.
Ve’gtamskviöa (även kallad
B a 1 d e r s drömmar), en
kort, trol. täml. ung Eddadikt,
av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
