Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våghus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1037
Våghus—Vågor
1038
belägen sändare, då man vill
mottaga signaler från en avlägsen.
Våghus, våg, kommunal
inrättning för vägning och
uppmätning av varor. Urspr. inrättades
V. för varuberäkningen i samband
med förtullning 1. annan
varube-skattning, varvid intill 1870
våg- och
mätarepenningar upptogos. Alltjämt finnas i
vissa större städer särskilda V.
(v i k t u a’1 i e v å g a r), vilka
mot avgift betjäna den
handelsid-kande allmänheten. Länge funnos
även särskilda järnvågar (se
d. o.) o. a. metallvågar.
Våghål, hål, upptagna i
träspant 1. plåtbottenstockar intill
kölen på ett fartyg, för att
slagvattnet genom dem skall kunna
rinna till pumparna.
Våghålsvägare, grova
garne-ringsplankor, en på vardera sidan
om kölsvinet och på en
plankbredds avstånd från detta, tjäna
som förstärkning.
Våglindning, en typ
trumlind-ningar, där varje från ett spår
utgående spolsida förenas med en
efterföljande, ingående spolsida,
liggande under liknämnig pol,
samt förbindes med en kollektor
-lamell, belägen på ung. dubbla
poldelningens avstånd från den,
varmed föreg. spolsida i samma
spole förbundits. V. utföres som
serie- 1. serieparallellindning (se
dessa ord), av vilka den sista
huvudsaki. förekommer i större
maskiner. Utförbar endast i
fler-poliga maskiner. Jfr S 1 i n g
-1 i n d n i n g.
Våglängd, se Vågrörelse.
Vågmekanik, detsamma som
undulationsmekanik.
Vågmär, se
Sillkungfis-k a r.
Vågmästare, se Järnvåg.
Vågmätare, instrument för
mätning av en elektromagnetisk
Våglindning. Cirklarna i spåren
markera ankarledarna. De streckade
förbindelserna tänkas ligga på baksidan,
de heldragna på framsidan.
Kollektor-borstarna äro ritade på kollektorns
insida.
vågs våglängd 1. den däremot
svarande svängningsfrekvensen. V.
består oftast av en
svängnings-krets med en vridkondensator, som
in ställes så, att resonans med
svängningen erhålles. Även andra
typer finnas, av vilka flera
grunda sig på det förhållandet, att
impedansen hos en själ vin
duktions-spole 1. kondensator ändras med
frekvensen.
Vågnormal, se Vågrörelse.
Vågor, av störningar (vind,
tidvatten, vattenskalv, båtar
m. m.) förorsakade vågrörelser
(se d. o.) i en vattenmassa. V:s
höjd, räknad från vågdalens djup
till vågbergets topp, kan på öppna
oceanen uppgå till 15 m. Vid styv
kultje torde våghöjden vara 3—5
m. och avståndet mellan
vågbergen 50—80 m. Hastigheten är då
10—15 m. i sek. I havsområden
strax utanför en storms direkta
verkan ävensom efter storm
uppträder en modifikation av V.,
kallad dyning. Denna saknar
skumbildning, och V. äro
förflackade i vertikalled, varjämte
avstånden mellan vågbergen äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
