Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Österrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1665
Österrike (Historia — 1780)
1666
Tysk-romerska riket (se
Trettioåriga kriget). I
Westfaliska freden (se d. o.) 1648
omintetgjordes Ö:s
hegemonianspråk,. men däremot nåddes en
ökad inre konsolidering av
monarkin. — Utveckling till
europeisk stormakt
(1648—1748). Ferdinand II
följdes av sin son Ferdinand III
(1637—57) och denne av sin son
Leopold I /(1657—1705). De
1663 återuppblossande krigen med
Turkiet (se d. o. sp. 1514), vilka
åtföljdes av nya friktioner med de
ungerska magnaterna, ledde vid
freden i Karlowitz 1699 till Ö:s
förvärv av hela Ungern utom
Banatet samt av Kroatien,
Slavo-nien och Siebenbiirgen. På en
riksdag i Pressburg 1687 gjordes
Ungern till ett ärftligt
habs-burgskt konungarike i
personalunion med ö. Därmed blev det
habsburgska stormaktsväldet
arvtagare till det turkiska i s.ö.
Mellan-Europa. Ö:s tyngdpunkt
var nu förskjuten utanför
Tysklands gränser. Pfalziska kriget,
vari Ö. deltog, visade däremot
svårigheten för Ö. att hävda
ställningen som den inom Tyskland
ledande makten. Under Leopold
och hans söner Josef I (1705—
11) och Karl VI (1711—40)
deltog ö. i Spanska
tronföljds-kriget (se d. o.), därmed
ingripande i den europeiska
jämviktspolitiken i traditionell habsburgsk
rivalitet med Frankrike. Genom
frederna 1713—14 vann ö.
belgiska Nederländerna, Neapel,
Sardinien (som 1720 byttes mot
Sicilien) och Milano. Av Milano
och det 1708 förvärvade Alan tua
bildades Lombardiet. Ett nytt krig
med Turkiet tillförde ö. genom
freden i Pozarevae 1718 Banatet,
v. Valakiet och delar av Serbien
och Bosnien, vilket dock allt utom
Banatet efter ett i Rysslands
intresse fört rysk-österrikiskt krig
mot Turkiet måste avträdas i
freden i Belgrad 1739. I Polska
tron-följdskriget 1733—35 tvangs ö.
av Frankrike att utbyta
Neapel-Sicilien mot Parma. Det trots
”pragmatiska sanktionen” (se
H a b s b u r g sp. 269 f.) vid AI a
-riaTeresias (1740—80)
tron-bestigning utbrytande
österrikiska tronföljdskriget (se d. o.) ledde
till förlust av huvuddelen av
Schlesien samt Parma men även
till sanktionens erkännande.
Kejsare blev 1745 Alaria Teresias
make och medregent, Frans av
Loth ringen (från 1737
hertig av Toscana). — Den
upplysta despotismens och
revolutionskrigens tid
(1748—1804). I hopp att
återvinna Schlesien och stäcka
Preussens makttillväxt genomfördes
nu av statskanslern Kaunitz en
omläggning av Ö:s utrikespolitik
genom ett närmande till
Frankrike. Detta utmynnade i Sjuåriga
kriget (se d. o.) 1756—63, som
dock ej medförde den av ö.
åsyftade revanschen. Frans’
efterträdare som medregent och kejsare,
sonen Josef II (ensam regent
1780—90), genomförde Ö:s
deltagande i aktionerna mot Polen 1772
—95, varigenom det bl. a.
förvärvade Galizien. 1775 vanns genom
fördrag Bukovina från Turkiet.
Begäret att avrunda och unifiera
ö: s statsorganism framträdde
i Bayerska tronföljdskriget 1778
—79 (se Bayern sp. 1175) och
i en på Preussens motstånd
strandad plan att utbyta belgiska
Nederländerna mot Bayern (jfr
Tyska fursteförbundet).
Toscana och det 1771 förvärvade
Modena styrdes av yngre prinsar
av habsburgska huset. I det inre
genomförde Alaria Teresia från
53. — L e x. XII. Tr. 23. 7. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
