Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filosofins historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
753
Filosofins historia
754
av bl. a. C a r t e s i u s och S p i
-n o z a, hos den senare förbunden
med en panteistisk
världsåskådning. I idealistisk
transformation möter atombegreppet i viss
mån inom L e i b n i z’ filosofi i
monadlärans gestalt, här visserl.
ock knutet till en i
platonskt-aristotelisk anda genomförd
te-leologisk grundåskådning. Så bär
ock Leibniz’ kunskapsteori med
dess starka betonande av
medfödda faktorer i vårt
kunskapsinnehåll en otvetydigt platonsk
prägel. Detsamma gäller även om
Cartesius’ kunskapslära, så ock
om Malebranches, hos vilka
känningen med platonismen
närmast förmedlats av Augustinus.
Hos Spinoza är den
rationalistiska kunskapsteorin förbunden
med en metafysisk parallellteori
i fråga om förhållandet mellan
andligt och kroppsligt, i motsats
mot Cartesius’ och Malebranches
dualistiska spiritualism. —
Empirismen (se d. o.), vid 1600-t:s
början representerad i England
av Francis Bacon, hävdades
här mot seklets slut av L o c k e,
som kritiserade läran om
medfödda idéer och systematisk
härledning av vår kunskap ur
erfarenheten, så ock av hans yngre
samtida Berkeley samt på
1700-t. av H u m e. överhuvud
bär 17 0 0-t : s filosofi i både
England och Frankrike prägeln
av empirism, vilken särskilt i
Frankrike ofta, ss. hos de
Larn e 11 r i e m. fl. av
upplysningsfilosofins män (se
Upplysningstidevarvet), förbin-des med en
materialistiskt-meka-nistisk världsförklaring. I
Tyskland åter dominerade en
modifierad rationalism och
teleolo-gisk metafysik med W o 1 f f s
också för protestantisk teologi
betydelsefulla lärobyggnad, om än vid
sidan av empiristiska
strömningar. Kant, som tidigare
tagit djupa intryck av Leibniz’
och Wolffs åskådningssätt, blev
efter hand så starkt påverkad av
engelsk empirism, särskilt hos
Hume, att han fann spörsmålet
om medfödda 1. ”aprioriska”
faktorer i vårt medvetenhetsinnehåll
starkt problematiskt. Han
stannade vid att vi visserl. måste
betrakta innehållet i vårt
medvetande ss. givet genom
erfarenhets-upplevelser men att samtidigt de
former, ss. rum, tid och
orsaksförhållande, varunder detta innehåll
rubriceras i vårt medvetande och
därmed ordnas till ett
sammanhängande kunskapsinnehåll, äro
ursprungliga, ”aprioriska”. Den
kunskap, som vi sålunda kunna
vinna, är dock begränsad till
företeelsernas 1. fenomenens värld
men gäller ej för vad Kant kallar
”tinget-i-sig”. — För 1 8 0 0 - t : s
filosofi har Kant den mest
vittgående betydelse. Dennes
fenome-nalistiska 1. subjektivt idealistiska
(se Idealism) kunskapsteori
fullföljdes och skärptes av J. G.
F i c h t e i hans strävan att ur
medvetandet 1. ”jaget” härleda
den objektiva verkligheten såväl
till form som innehåll, även om
han ytterst fann sig nödsakad att
räkna med en av medvetandet
oberoende skranka för dess rena
aktivitet. Den dualism, som kvarstod
mellan tillvarons psykiska och
fysiska sida, sökte Sc hellin g
övervinna, i sin s. k.
transcenden-talfilosofi med utgångspunkt från
tillvarons andliga sida, i sin
naturfilosofi med utgångspunkt från
dess natursida, genom att visa,
huru naturen redan på det
oorganiskas stadium förråder
tillvaron av en visserl. omedveten
andlig princip, vilken i växt- och
djurvärlden framträder med
stän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
