Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bonde, person
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Bonde
284
dagsverken till godsägaren, som
även hade domsrätt över B. och
en viss dispositionsrätt över B: s
egendom. I England, där dessa
förhållanden vunno insteg efter
1066, lyckades en del B. bevara
sin frihet, freeholders, medan de
flesta blevo beroende, copyliolders.
Genom handelsuppsvinget under
korstågen och genom det
samtidiga stadsgrundandet inträdde
bättre tider för jordbrukarna.
Kyrkan arbetade på B: s
frigörelse ur slaveriet, och livegenskapen
blev vanligen utbytt mot fria
överenskommelser. Vid
medeltidens slut började en nedgångstid
för jordbruket, vilket bl. a. i
England ledde till att stora
arealer odlingsbar jord
förvandlades till betesmark. Denna
ekonomiska kris vållade svåra
bondeuppror, i Frankrike jaqueriet
(1350-t.), i England Wat Tylers
uppror (1381). Endast i Sverige,
Norge, Holland, Schweiz och
Ty-rolen förblevo B. oberoende. —
Nyare tiden. I samband med
reformationen uppstod en
våldsam frihetsrörelse bland B., som
bl. a. ledde till det stora tyska
bondeupproret 1525.
Misslyckandet av detta liksom de förödande
religionskrigen försämrade B: s
ställning. Alla pålagor vilade
tyngst på dem, och livegenskapen
utbreddes ånyo. Först under
1700-t. erhöllo B. förbättrade villkor,
delvis tack vare fysiokraternas
(se d. o.) läror. Under den
upplysta despotismen (se
Upplysningstidevarvet) började
en bondefrigörelse, t. ex. i
Österrike under Josef II. I
Frankrike, där B:s ställning var
ytterst växlande och där avsevärda,
men ej tillräckliga förbättringar
i deras ställning vidtagits, blevo
B:s emancipationssträvanden en
bidragande orsak till den franska
revolutionens utbrott 1789.
Revolutionens seger liksom det
Napoleonska kejsardömets
upprättande möjliggjordes framför allt
genom att B. fått full
äganderätt till sin jord. En liknande
förbättring av B:s ställning
skedde genom de
Stein-Harden-bergska reformerna i Preussen
1808, vilka efter 1848 års
revolution även spredos till andra tyska
stater. I Öst-Europa har B:s
ställning varit svårast. I Polen
kommo B. tidigt i starkt
beroende av adeln och kyrkan, deras
fattigdom och osjälvständighet ha
sedan varit en av
huvudorsakerna till landets olyckor. Efter
frigörelsen 1918 har Polen
igångsatt ett styckande av de stora
domänerna i avsikt att skapa ett
självägande bondestånd. I
östersjöprovinserna härskade sedan
den tyska korstågsinvasionen på
1200-t. en fullständig
livegenskap, som den svenska regimen
bl. a. genom reduktionen sökte
motverka. Efter 1918 har den
baltiska adeln fördrivits och
deras jord utdelats bland B. I
Ryssland fanns intill mitten av 1500-t.
en fast bondebefolkning blott i
de v. delarna. Landet s.ö. om
linjen Kiev—Nisjnij Novgorod
befolkades av nomadiserande
turkiska och tatariska stammar. Vid
nämnda tidpunkt började en
kolonisering österöver hand i
hand med det politiska
frigörelsearbetet under ledning av Moskvas
härskare. Härvid uppkom en
mäktig, krigisk adel (boj a
-rerna), som förmådde Boris
Godunov att utfärda en ukas,
som förbjöd B. att flytta från
det gods, han tillhörde. Denna
livegenskap blev i Ryssland
långvarigare än i övriga Europa,
främst till följd av statsmaktens
strävan att tillfredsställa
gods
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
