Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boström - 2. Erik Gustaf Bernhard Boström - Boströmsförbundet - Boställe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
411
Boströmsfor bundet—Boställe
412
dagars övningstid för de
värnpliktiga, en reform som
kombinerades med alla grundskatters
avskrivning. Under de följande
åren fattades ett flertal
betydande beslut till arméns och i ännu
högre grad till flottans
stärkande. Den alltmer tillspetsade
unionsfrågan beredde B. stora
svårigheter. Obenägen för
krigiska offer för unionens skull,
motsatte han sig den svenska
högerns krav på att genom ett
aktivt uppträdande gent emot
Norge framtvinga en revision av
unionen men tillsatte 1895 en
stor svensk-norsk
unionskommitté, vars tvååriga arbeten dock
blevo resultatlösa. 1897
upphävdes mellanrikslagen (se d. o.).
När flaggfrågan 1899 hotade med
unionskonflikt, kapitulerade B.
inför Norges krav på ”ren”
han-delsflagg. B. hade genom dessa
och andra åtgärder, ss.
Ofoten-banans genomdrivande 1898, mer
och mer avlägsnat sig från
högern. 1900 begärde B. sitt
avsked till stor del på grund av
hälsoskäl. Det var emellertid i
främsta rummet hans
förberedande arbete, som gjorde, att den
stora härordningsref ormen 1901
kunde genomföras, om detta
också skedde i kompromissens tecken
och under B: s öppet uttalade
missnöje med nedprutningarna.
När han 1902 ånyo blev chef för
regeringen, hade denna en tydlig
vänsterfärg. Rösträttsfrågan, som
redan 1896 sysselsatt B., blev nu
återupptagen. Riksdagens nyss
förut framställda begäran om en
allsidig utredning avvisades, och
i stället framlade B. ett förslag
till proportionella val till A. K.,
som emellertid föll 1904 och 1905.
Före det sistnämnda avgörandet
hade han själv fallit på
unions-frflgan. B. drev numera den
poli
tiken att genom att bevilja
norrmännens krav på eget
konsulatväsen skapa en unionsvänlig
stämning i Norge, men när de i
saken förda förhandlingarna
mellan svenska och norska
deputerade icke ledde till resultat och
ett initiativ i april 1905 av dåv.
kronprinsen-regenten tagits till
nya förhandlingar på en bredare
grundval, drog sig B. tillbaka.
— B. besatt i hög grad praktisk
blick och realpolitisk
handlingskraft och lät sig icke hindras av
doktrinära betänkligheter. Hans
”överraskningar” vid
utnämningar vittnade om hans frihet
från partipolitiska synpunkter,
och han förstod skaffa sig stöd
i allt större utsträckning utom
sit£ gamla partis krets för en
politik, som brukat betecknas som
”rikspolitik”. Bland hans verk
förtjänar också omnämnas hans
medverkan till reform av
rösträtten vid kommunala val (1900),
till lag om egna hem åt arbetare
och till en omfattande reform av
det högre skolväsendet (1904).
Boströmsförbundet,
vetenskapligt sällskap med syfte att
bekantgöra, bevara och utveckla
K. J. Boströms livsåskådning och
filosofiska läror; grundat 1908.
Boställe. Man indelar i
allmänhet B. i
bostadsbostäl-1 en och
jordbruksbostäl-1 e n. De förra avse allenast att
bereda innehavaren fri bostad i
kronan tillhörigt hus. Dessa B.
äro i allmänhet upplåtna åt
äm-bets- eller tjänstemän, högre och
lägre, som på grund av tjänst
måste hava ansenligare bostad
(t. ex. överståthållaren,
landshövdingarna, biskoparna) eller
äro nödsakade att ha sin bostad
på eller i närheten av platsen för
sin verksamhet (t. ex.
fästningskommendanter, en del av
militär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
