Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Böksholm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
925
Bökshol m—Bömmel f j ord
926
som ligga under
tyngdpunkts-axeln. Själva tyngdpunktsaxeln
blir spänningslös och kallas
därför neutrala linjen. De tvärsnitt
av balken, som, innan
belastningen anbragtes å densamma,
voro vinkelräta mot
tyngdpunktsaxeln, bli vinkelräta mot
denna, även sedan bjälken blivit
belastad. Är däremot bjälken
upplagd på tvenne stöd, och
belastas den uppifrån, komma de
övre fibrerna att sammantryckas,
de undre att sträckas. Varje
böj-ningspåkänning kan därför anses
sammansatt av tryck- och
drag-påkänningar. Påkänningens
storlek i ett visst tvärsnitt av
balken beror på böjningsmomentet,
tvärsnittets motståndsmoment
(se Moment) och
elasticitets-modulen hos det material, varav
bjälken är utförd. Vid elastisk
böjning, d. v. s. av sådan
storhetsordning, att bjälken, sedan
belastningen bortfallit, återtar
sin ursprungliga form, är
elastici-tetsmodulen lika för dragning
och tryck.
Böjningshåll-fastheten 1.
brotthållfastheten vid böjning, den på
ytenheten av ett tvärsnitt verkande
påkänningen, är hos de vanliga
byggnadsmaterialen av följande
storhetsordning: för mjukt järn
och stål ungefär lika med
brottgränsen för sträckning, för
gjutjärn 2,500 kg./kvcm., trä 300—
700 kg./kvcm. och granit 90
kg./kvcm. Tillåtna
böjnings-påkänningen är väsentligt mindre
och beror även på det
ändamål, vartill materialet skall
användas. — Opt. Ljusets B., se
Diffraktion. — Språkv. B.
1. flexion kallas den
formväxling ett ord undergår genom
till-lägg av vissa speciella affix
(böj-ningsändelser, artiklar),
förändring av stamvokalen (avljud,
omljud) m. m. utan att
idéassociationen med grundordet
förändras. Sammanställningen av
grundformen med de böjda formerna
kallas ett p a r a d i g m. Ex. man,
-s, -nen, män, -s, -nen, -nens;
hund, -s, -en, -ar, -arna, -arnas;
han, hans, honom; de, deras,
dem; vara, är, var, voro, varit.
Jfr Deklination,
Kon-j u g a t i o n.
Böksholm, sulfitfabrik i Drevs
skn, Kronob. 1., tillverkar
sulfitcellulosa, huvudsakligen för
Klippans finpappersbruk. Äges av a.
b. Böksholms sulfitfabrik,
Klippan. Fabriken anlagd 1901, nuv.
bolag grundat 1914.
Bölapor, se V r å 1 a p o r.
Bölcke, Oswald, f. 1891, d.
1916, tysk stridsllygare. Nedsköt
i luftstrid 40 motståndare.
Utövade ett mycket stort inflytande
på det tyska stridsflygvapnets
utveckling under världskrigets
första år. Dödades vid
Somme-fronten.
Böld, se Furunkel.
Böldpest, se P e s. t.
Bölet, mangangruvfält i
Unde-näs skn, Skarab. 1., tillhör
Warg-öns a. b.
Böljmärken,
böljslags-märken, fenomen, som ganska
ofta uppträda i skiktytorna hos
vissa sedimentära bergarter, t.
ex. sandstenar, som blivit
avlagrade i rinnande vatten. Märkena
ha bevarats på så sätt, att det
skikt, varpå de förekomma,
hunnit torka, innan nästa skikt
avlagrats däröver. I Sverige
förekomma B. talrikt i
dalasandstenen.
Bö’mmelen, stor ö n. om
inloppet till llardangerf jord, Norge.
Bömmelfjord, inloppet till
Hardangerfjord s. om ön
Böm-melen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
