Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egendom - Egenhushållning - Egennamn - Egenrörelser - Egenskapsord - Egentliga Finland - Egentliga änder - Egentlig vikt - Egen växel - Eger - 1. Vänsterbiflod till Elbe - 2. Stad - 3. Se Erlau - Egeria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
727 Egenhushållning—Egeria 728
ägaren till dylika saker annan
person än markägaren, äro de i
regel att anse som lös egendom.
Dock räknas till fast egendom
byggnad på ofri tomt, så länge
tomtören erläggas, vattenverk på
annans grund, så länge verket
uppehälles, i jordboken upptaget
fiskeri, varmed äganderätt till
grunden ej är förenad, samt
frälseränta. Av tillbehör till
byggnad anses som fast egendom
all fast inredning, allt, som
genom murning eller timring
bragts i fastare förening med
byggnaden, samt vad som
anskaffats till stadigvarande bruk för
byggnaden (dubbeldörrar,
innanfönster, nycklar m. m.) samt,
beträffande verkstad eller
industriell anläggning, maskiner och
redskap, som för sin användning
kräva och jämväl vila på fast,
från grunden berett underlag, så
ock i regel kraftledningar med
därtill hörande inrättningar.
Byggnad, stängsel eller annan för
stadigvarande bruk avsedd
anläggning på område, som
besväras av inskriven tomt- eller
vat-tenfallsrätt, räknas ej till fast
egendom, ej heller för gruvdrift
avsedd byggnad etc. —
Egendomsbrott, brott mot annans
egendom, t. ex. tjuvnad, rån,
försnillning, bedrägeri, åverkan,
ocker. —
Egendomsgemen-s k a p, ett flertals delaktighet i
en mängd
förmögenhetsrättig-heter. — Om äkta makars E. se
Äktenskap.
Egenhushållning, hushållning
av en person 1. grupp av
människor, som ”lever av sitt eget”,
d. v. s. utan att byta med
utomstående.
Egennamn (lat. no’men
pro’-prium), substantiv, som är ett
föremåls eller en individs
särskilda namn till skillnad från
andra av samma slag, t. ex.
Äre, Göta älv, Lundström, Erik.
Egenrörelser, fixstjärnornas
ortsförändringar. E. i sidled,
från jorden räknat, kallas 1 a t
e-r a 1 a E.; den största kända
uppgår till omkr. 10” per år. —
Medelst spektroskopiska
undersökningar (se Dopplers
princip) har man konstaterat
även r a d i a 1 a E., d. v. s. E.
i riktning mot 1. från jorden.
— Jfr Stjärna.
Egenskapsord, se
Adjektiv.
Egentliga Finland, se Ä b o
-land.
Egentliga änder, Anatlnae, en
underfam. Andfåglar. Baktån
saknar 1. har helt liten hudflik;
yttertån är avsevärt kortare än
mellantån, vilken utan klo är
längre än tarsen. Näbbnageln
upptager ej hela näbbspetsen. E.
dyka vanl. blott som ungar och
under ruggningen. (Jfr
Dykänder). Till E. höra skedand
och gräsandsläktet.
Egentlig vikt, se Specifik
vikt. — Egentligt värme,
se Specifikt värme.
Egen växel, se Växel.
E’ger. L E. (tjeck. Ohfe),
vänsterbiflod till Elbe, upprinner
på Fichtelgebirge inom bayerskt
område och genomflyter n.v.
Böhmen. Längd c:a 300 km.
-— 2. E. (tjeck. Chéb), stad vid
E. 1 i v. Böhmen. Ruiner av en
kejsarborg från 1100—1200-t.
Textil- och maskinindustri. — I
E. mördades Wallenstein 1634.
Ären 1631 och 1647 intogs E. av
svenskarna. 27,000 inv. — 3. Se
E r 1 a u.
Ege’ria, romersk gudinna,
dyrkades jämte källnymferna
Ca-menae i en lund utanför Porta
Capena i Rom. Troligen var hon
liksom Diana barnsbördsgudinna.
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
