Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska kok- och värmeapparater ... - Elektriska maskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
861 Elektriska kok- o. värmeapparater—Elektriska maskiner 862
O, 69 ton, 1,100 HK, 16 ton, 60
km. per t. Elektrifieringen är
verkställd av A. S. E. A.
tillsammans med den tyska firman
Siemens-Schuckert. 1923
påbörjades elektrifiering av
statsbane-linjen Stockholm—Göteborg.
Elektriska kok- och
värmeapparater. Värmeverkan i E.
åstadkommes genom det
strömvärme, som bildas, då den
elektriska strömmen passerar de
motstånd, som äro inbyggda i
apparaterna. Motståndstråden är
s. k. nikromtråd, framställd av
nickel, krom och järn, och kan
antingen invävas i asbest, lindas
kring glimmer- 1. mikanitplattor,
kring cylindrar av chamotte 1.
fritt uppspännas i spiralform.
Ett dylikt motståndselement,
bestående av tråd, lindad kring
glimmerplattor, inbygges i
strykjärn, kokapparater o. d. och
isoleras från apparaten med asbest
1. glimmer. På kokapparater
kunna elementen inmonteras
såväl i bottnen som i sidorna 1. på
båda ställena och kunna ofta
kopplas såväl i serie som
parallellt, ifall man åsyftar
varmhållning, resp, uppkokning.
Apparaterna förses då med tre
kontaktstift. Brödroster, cigarrtändare
o. d. apparater äro så byggda,
att värmen från
motståndsspira-lerna överföres genom strålning,
ej genom ledning som i de förut
beskrivna apparaterna. —■ Mera
komplicerade äro verkliga
elektriska kokspisar. De kunna vara
värmeackumulerande, i
vilket fall strömvärmet upptages
av vatten 1. gjutjärn, som sedan
meddelar värmet till kokkärlen i
spisen, 1. icke
ackumulerande, i vilka strömvärmet
användes direkt till matlagningen.
Den förra typen, vars byggnad
är mest komplicerad, användes
där man vill undvika alltför
stark belastning på ledningsnätet.
— Elektriska
ångpannor, se Å n g p a n n a.
Elektriska ledare, ämnen,
genom vilka elektrisk ström kan
framgå. Till E. av första
ordningen räknas ämnen, som leda
strömmen utan att undergå
kemisk förändring (fasta och
flytande metaller, metallglänsande
mineral samt kol i olika
modifikationer, dock ej diamant). Till E.
av andra ordningen räknas
ämnen, som leda strömmen under
samtidig kemisk förändring
(elektrolys, se d. o.). Hit höra
bl. a. vattenlösningar av syror,
baser och salter.
Elektriska likriktare, se
Kvicksilverlikriktare.
Elektriska maskiner delas
efter verknings- och
användningssättet i generatorer, som
mottaga mekanisk energi från
kraftmaskiner och omsätta den
till elektrisk energi; motorer,
som från ledningsnätet mottaga
elektrisk energi och omsätta den
till mekanisk energi, vilken
användes till drift av
arbetsmaskiner o. d., och omformare, som
mottaga elektrisk energi av en
strömart och avgiva elektrisk
energi av en annan strömart. —
Maskinernas verkningssätt beror
av det av F a r a d a y upptäckta
förhållandet, att en spänning,
orsakande en elektrisk ström,
uppkommer i en ledare, som rör
sig i ett magnetiskt fält.
Spänningens storlek är proportionell
mot det antal kraftlinjer, som på
tidsenheten skäras av ledaren.
Kort efter Faradays upptäckt
konstruerades på grundval av
denna maskiner för generering av
elektrisk energi, men då man till
en början använde endast
permanenta magneter, blevo maskiner-
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
