Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finska kriget 1808–09 - Finska litteratursällskapet - Finska vetenskapssocieteten - Finska viken - Finsk Tidskrift - Finsk-ugriska språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
Finska litteratursällskapet—Finsk-ugriska språk 26
strider ned i s. Savolaks.
Ryssarna hade emellertid hindrat två
landstigningsförsök av svenska
undsättningstrupper och genom
egna förstärkningar blivit starkt
överlägsna den utmattade svenska
armén, som ånyo måste återtåga
mot n. N. om Vasa hade de så när
blivit kringrända, då de räddades
genom K. G. v. D ö b e 1 n s
glänsande seger vid Juutas 13 sept.,
men ledo ett blodigt nederlag vid
Oravais 14 sept. Därmed var
fälttåget förlorat. Ett i nov.
ingånget stillestånd medgav hären
fritt återtåg till n. Sverige. I mars
1809 äterupptogo emellertid
ryssarna striden, framträngde till
Kali x, där den svenska hären
kapitulerade, och fortsatte sedan
till Umeå. En svensk styrka, som
ditsänts sjöledes för att avskära
ryssarnas återtåg, blev slagen vid
S ä v a r och R a t a n. Hoppet om
att vid de redan öppnade
fredsunderhandlingarna framtvinga
lindrigare villkor måste nu
uppgivas, och såväl hela Finland och
Åland som egentliga Sverige ö. om
Torne och Muonio älvar, d. v. s.
en del av Västerbotten och
Lappmarken, måste avträdas
genom freden i Fredrikshamn
17 sept. 1809. Härens och
allmogens visade tapperhet har i
Rune b e r g s Fänrik Ståls sägner
fått ett storslaget äreminne.
Finska litteratursällskapet, fi.
Suomalainen kirjallisuuden seura,
som stiftades 1831 i Helsingfors
med uppgift att verka för finska
språkets odling och kunskaper om
fäderneslandet, har utövat en
omfattande verksamhet. Utom sin
tidskrift Suomi har det utgivit en
mängd viktiga arbeten, bl. a.
Lönnrots Kalevala och
Kante-leiar, och understött insamlingen
av ett ofantligt folkloristiskt
material. Sedan 1890 har det egen
byggnad i Helsingfors, vari dess
samlingar och bibliotek förvaras.
Finska vetenskapssocieteten,
se Finland sp. 1580.
Finska viken, se
Östersjön.
Finsk Tidskrift, månadsskrift
utg. i Helsingfors, grundad 1876
av C. G. Estlander, sedan 1896
redigerad av R. F. v. Willebrand,
är en av Finlands förnämsta
kulturella tidskrifter och av
betydelse även för de övriga nordiska
länderna.
Finsk-ugriska språk (även
kallade finska, ugriska 1.
f i n s k - u n g e r s k a språk)
indelas i flera grupper och
underavdelningar. Den östersjöfinska
(även kallad den finska 1.
väst-finska) gruppen består av
följande delspråk: 1) finska,
huvudsakligen i Finland, i
Inger-manland i Ryssland samt i
Torne-dalen i Sverige; 2) karelska,
eg. en mängd dialekter kring
Finlands ö. gräns; även de på ryska
sidan talade ansluta sig till
finskan i egentlig mening, men på
grund av politiska förhållanden
ha de icke rönt något utjämnande
inflytande från finska
litteraturspråket ; 3) vepsiska, vid
Onegasjön och s. om Svir; 4)
votiska, i Ingermanland, ett
mellanting mellan finska och 5)
estniska, inom det nuv.
Estland, samt 6) liviska, på
Kurlands n. kustremsa. Inom de
nordligaste delarna av Sverige, Norge.
Finland och på Kolahalvön i
Ryssland talas lapska, som
sönderfaller i flera från varandra
så skiljaktiga dialekter, att man
lika gärna kunde tala om de
lapska språken 1. den lapska
språkgruppen. Ehuru i mycket
lik den östersjöfinska gruppen,
företräder lapskan en fullt
självständig, synnerligen intressant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
