Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
503
Frankrike (Historia — 1300)
504
Gottfrid Plantagenet, och
därigenom förde även An jon till de
engelsk-normandiska
besittningarna i F. (se England sp.
1064 f.). Under Ludvigs son
Ludvig VII (1137—80), som
genom giftermål med Akvitaniens
arvtagerska Eleonora (se d. o.)
vunnit stora delar av s.v. F.,
förenades även Akvitanien med de
engelska besittningarna i F., då
Eleonora skilde sig från honom
och 1152 gifte sig med Englands
•blivande konung, Henrik II.
Härigenom kom hela v. och mell. F.
under en enda vasall med
mångdubbelt större besittningar än
konungen själv (se kartan sp.
503). — De kapetingiska
riksuppbyggarna (1180
—-1328). Med Ludvigs son Filip
II August (1180—1223)
börjar konungamaktens
pånyttfödelse. Han förvärvade
besittningar i n. F. (grevskapen Amiens,
Vermandois och Valois) och kom
1191 i krig med England, vilket
1204 medförde förvärv av
Nbr-mandie, Anjou, Touraine och
Poitou. Dessas besittning
tryggade han genom segern vid
Bou-vines 1214. Ett nytt
förvaltnings
system infördes genom
tillsättandet av kungliga hövitsmän,
bail-lis, och fogdar, prevdts. Sonen
Ludvig VIII (1223—26)
berövade England ytterligare några
områden i v. F. och bemäktigade
sig genom kriget mot
albigenser-na (se d. o.) några områden i
Languedoc v. om Rhöne. Hans
änka, Blanka av Kastilien (se
Blanka), fortsatte ss.
förmyndare för sin son Ludvig IX
den helige (1226—70)
albi-genskriget till 1229, då s. F:s
politiska och religiösa
särställning tillintetgjorts. Ludvig
företog korståg till Egypten 1249—54
och Tunis 1270 samt beseglade i
en fred med England 1259 de
gjorda erövringarna. Genom en
kraftfull inrikespolitik lagfäste
Ludvig samhällsordningen, i det
han skapade med edsöreslagarna
jämförliga stadgar och ett
lagfaret domarstånd (legister). Hans
son Filip III den djärve
(1270—85) införlivade nya
områden i s. F. med kronan och
började sträcka sin makt utöver F:s
gränser (se Filip sp. 1533).
Under sonen Filip IV den
sköne (1285—-1314) indrogs till
kronan bl. a. Champagne. Ett
krig med England avslöts genom
ett giftermål mellan Filips dotter
och Englands tronföljare Edvard,
vilket gav upphov till engelska
anspråk på F:s krona (jfr nedan
och England sp. 1068). En
strid med påven Bonifatius VIII
(se denne) föranledde Filip att
1302 söka sitt stöd i en
riksförsamling (se États
géné-raux). Hans seger i striden
gjorde påvarna för en tid till
franska konungarnas lydiga
verktyg. En överdomstol, parlamentet,
som delvis skapats av Ludvig IX,
förlädes nu till Paris (se vid.
Parlament). Kronans
domä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
