Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundform ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Grundläggning
12
Grundläggning, a avtrappat fundament;
b armerad betongplatta; c bjälkrust; d
omvända valv; e valv mellan pelare,
nedförda till fast botten.
utan konungens samt två lagtima
riksdagars beslut, varvid den
senare riksdagen för att vara
beslutmässig skall ha föregåtts av
nya val i hela riket till A. K.
På samma sätt skall förhållas
med för framtiden gällande
förklaring av G. Endast lagtima
riksdag äger upptaga frågor om
stiftande, ändring, förklaring 1.
upphävande av G.
Grundläggning, de arbeten,
som måste företagas för att göra
grunden lämplig att uppbära
byggnadsverk. Särskilt djupet
till fast botten och lägsta
grundvattenytans läge bestämma det
sätt, varpå G. skall utföras. Skall
träkonstruktion användas vid G.,
måste träet ständigt befinna sig
i vatten för att ej ruttna. För att
undvika sättningar på grund av
frostens inverkan nedföres
byggnadsverkets fundament till
frostfritt djup (i Sverige 1,20 m. a
2,0 m.). Vid god byggnadsgrund
kan i allm. byggnadsverket
uppföras direkt på denna och utan
särskilt fundament. I annat fall
måste antingen grunden
förstärkas, 1. ock måste byggnadsverkets
fundament givas en sådan form,
att trycket mot grunden fördelas
på en större yta. Den tillåtna
belastningen är för olika slag av
byggnadsgrunder:
Granit.............. 30—60 kg/kvcm.
Pinnmo..................7—10 „
Grus...................4—6 „
Tät lagrad sand . . . 2,s—4 „
Torr styv lera .... 2—3 „
Fin sand, fet 1. våt lera,
5 märgel o. d.0,s—l,s „
Grunden kan förstärkas genom
instampning av grus och
stenskärv, varpå sedan lägges ett
lager grus, 1. ock genom
nedslag-ning av kortare pålar, varigenom
grunden sammanpressas.
Grus-och sandlager kunna även givas
större bärighet genom
insprut-ning av cement. För att minska
trycket mot grunden gives
funda-mentet stor tryckyta (se fig.:
a, b, c och d). Om djupet till fast
botten är större än 4 å 5 m., kan
man i stället på vissa punkter
uppbygga pelare och mellan dessa
slå valv 1. gjuta betongbalkar
(fig.: e). Är djupet till fast
botten stort, användes vanl. p å 1
-ning. Pålarna nedslås antingen
till fast botten 1., om denna
befinner sig på mycket stort djup, i de
lösa jordlagren, varvid den
erforderliga bärigheten erhålles dels
genom friktionen mellan pålen
och grunden, dels genom grundens
sammanpressning (friktion
s-p å 1 n i n g). Pålarna äro vanl.
av trä 1. betong. Betongpålar
kunna färdiggjutas, innan de
nedslås i marken (armerade
betongpålar), 1. ock gjutas direkt i
hål i marken (s. k. simplex- 1.
Strausspålar). Omkring övre
delen av pålarna gjutes en
betong-kaka, på vilken byggnadsverket
vilar. Är djupet till fast botten
stort, kan man, om jorden är lös
och utan större stenar, även
använda sänkbrunnar för
uppförande av grundpelare o. d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
