Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundord ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
Grundord—Grundskatt
14
Brunnarna utgöras vanl. av
betongringar, som läggas ovanpå
varandra allteftersom brunnen
vid schaktning i och under
densamma sjunker på grund av sin
egen tyngd. När brunnen nått
fast botten, fylles den med sten
1. betong. —- Vid G. i vatten kan
man använda hoptimrade
träkistor med fickor, som fyllas
med sten. På kistorna gjutes
sedan betonggrunden. I vatten
utföras pelare o. d. med fördel i
sänkkista 1. k a s s u n (se
d. o.). Vid G. med mantel
ned-föres en järnmantel till bottnen,
förankras och tätas noga mot
bottnen, varefter så många
mantelringar fastskruvas vid
varandra, att den översta når över
vattenytan. Härefter länspumpas
manteln, så att pelaren kan
utföras i torrhet. Vid G. på mycket
stora djup (upp till 30 m.)
använder man pneumatisk G.,
vid vilken arbetena utföras i en
dy k arklocka (se Dyker i).
Vid G. på ännu större djup upp
till 60 m. ha
grundläggningsarbe-ten utförts av dykare.
Grundord 1. p r i m i t i’ vu m
är ett sådant enkelt ord, som icke
kan upplösas i smärre morfemer
(utom möjl. etymologiskt), t, ex.
gå, tordyvel.
Grundrega’le, den av kronan
i äldre tid i anspråk tagna
(ockuperade) rätt till
allmän-ningsskogar samt vissa
värdefullare trädslag, ss. ek, bok och
andra s. k. bärande träd
(skogs-r e g a 1 e t), till större
vattendrag och strömfall
(vattenre-galet), till fiske av
värdefullare fiskslag, ss. lax, ål,
strömming m. m., vare sig i strömmar,
sjöar 1. i havet
(fiskerega-1 e t) samt till malmfyndigheter
(bergsregalet). Anspråk
från kronan å dylika
nyttighe
ter, i regel icke skyddade genom
individuella äganderättsanspråk,
skönjas i Sverige redan under
medeltiden och hävdades med
stöd av kontinentala förebilder
av Gustav Vasa samt hans
efterträdare under 1500- och 1600-t.
Jfr H e 1 g e a n d s h o 1 m s
mötes beslut. Skogsregalet
gjordes inbringande genom
skattläggning (se d. o.) av
uppodlingar å allmänningar, utökades
genom införande av lösningsrätt
för kronan till storverksträd (se
d. o.) för sjöförsvarets behov 1.
kom till användning för samma
ändamål. Strömfallsregalet
utnyttjades genom skattläggning
av kvarnar m. m., fiskeregalet
genom skattläggning av fisken och
utkrävande av fiskeskatt 1.
indragning och utarrendering av
fiskena för kronans räkning,
bergsregalet till utkrävande av
bergverkstionde (jfr d. o. och
Bergshantering). G. ha
numera praktiskt taget upphört
— undantag utgör ekregalet samt
storverksträdsregalet å
härads-allmänningar, kronohemman
(under åborätt) och vissa
ecklesiastika boställen — men ha i
många fall givit upphov till den
äganderätt, som nu tillkommer
kronan betr, vissa fastigheter
(jord, skogar, strömfall,
fiskevatten) 1. av kronan överlåtits till
enskilda.
Grundränta, se
Grundskatt.
Grundskatt, ständig skatt,
som åligger fast egendom. I
Sverige ha de G., som åvilat jorden,
varit av två slag: ränta och
tionde. Räntan härleder sig
från urgamla, konungen ss.
härhövding tillkommande skatter,
vilka avlöst tidigare
krigstjänstskyldighet (ledungslama,
ättar-gäld m. fl.). Dessa, urspr.
bevil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
