Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundstam ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
Grundstam—Grundsunda
18
tillföll den odelad den
sistnämnde. Kronotionden, som endast var
bestämd i spannmål, utgjordes
urspr. in n atura men löstes
senare enl. markegång. Under
det prästtionden och den
kvar-levande kyrkotionden i princip
utgjorde viss del av varje års
avkastning, blev kronotionden i
regel föremål för s. k.
ständiga tiondesättningar. Den
förvandlades i penningar 1869
och infördes i de därefter
upprättade jordeböckerna. Från
kronotionde voro fritagna
säterier, rå- och rörshemman,
prästgårdar med därunder brukade
stommar, prebendehemman m. fl.
— Efter G:s — räntans och
kronotiondens — fixering till
oföränderlig penningränta 1869
uppkom fråga om dess
avskaffande. Denna fråga
sammankopplades med problemet om ändrad
försvarsorganisation och
utsträckt värnplikt samt i
sammanhang därmed avskrivning av
rustnings- och roteringsbesvären
(se Indelningsverket).
1885 antog riksdagen en
förbättrad värnplikt slag samt beviljade
rust- och rotehållare en
ersättning av 30 % av deras bördors
uppskattade värde och G. påförd
jord en nedsättning av 30 % av
ränta och kronotionde. I
samband med antagande av en ny
försvarsorganisation beslöts 1892,
att under en tid av 12 år G.
skulle avskrivas på det sätt, att
den fr. o. m. 1893 nedsattes med
ytterligare 10 % samt fr. o. m.
vart och ett av åren 1894, 1896,
1898, 1900 och 1902 med
ytterligare 10 %, varefter återstoden
fr. o. m. 1904 skulle eftergivas. I
samma proportion och på samma
tider ökades ersättningen till
rust- och rotehållarna. — Den till
prästerskapet utgående del av
tionden hade blivit föremål för
upprepade regleringar alltifrån
1600-t. och hade under 1800-t.
genom ”konventioner”
(överenskommelser f astställda av K. M: t)
för olika löneregleringsperioder
— slutligen enl. förordningar 11
juli 1862 och 1 nov. 1872
omfattande 50 år — fixerats 1. utbytts
mot bestämda avgifter (se P rä s t
-lön). I sammanhang med
genomförandet 1910 av nytt
avlöningssystem, byggt på fixerade
penninglöner och uttaxering efter
enahanda grunder som
kommunalskatt, stadgades genom lag
9 dec. 1910, att prästerskapet
tillkommande tionde och andra
avgifter av fast egendom skulle
till statsverket indragas mot
gottgörelse i penningar.
Indragningen skulle för varje pastorat
äga rum fr. o. m. utgången av
enl. sistnämnda förordningar
fastställda löneregleringsperioder.
Avgifterna, bestämda till fixa
penningbelopp, skulle därefter till
statsverket utgöras för
avgifts-pliktiga fastigheter. Dessa
avgifter kunna därför sägas ha efter
indragningen antagit karaktär av
G. Avgifterna skola emellertid
under loppet av 20 år avskrivas
på så sätt, att under de tio första
åren efter indragningen blott 60
% erläggas, under därpå följande
fem år 40 % och under de sista
fem åren 20 %, varefter fr. o. m.
det 21: a året återstoden
efter-gives.
Grundstam, se O k u 1 e r i n g
och Y m p n i n g.
Grundsund, fiskläge, bildande
egen kommun inom Skaftö skn,
Göteb. 1., å Skaftö. 1,205 inv. Se
ill. till Bohuslän sp. 183—
184, 185—186.
Grundsunda, socken i
Väster-norrl. L, pastorat i Härnösands
stift. 3,920 inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
