Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundtvig - 1. Nikolai Frederik Severin Grundtvig - 2. Svend Grundtvig - Grundvatten - Grundvävnad - Grundämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Grundvatten—Grundämnen
22
(1832) och. Haandbog i
Verdens-historien (3 bd, 1833—43).
Förutom nationella dikter och sånger
tillkom nu också G: s stora
psalmverk, Sangværk til den danske
Kirke (1837 ff.; flera psalmer i
sv. övers, bl. a. n:r 528 och 642
i 1921 års ”Nya psalmer”). — All
G:s diktning utmärkes av en
flödande, ofta dunkel vältalighet,
mättad med bibliska, historiska
och mytologiska anspelningar.
Den kan höja sig till höga,
profetiska syner men också finna de
enklaste och innerligaste uttryck.
G:s produktion är mäktig och
mångsidig, resultatet av ett långt
och rastlöst livs flit. Vid sitt
50-årsjubileum ss. präst erhöll G.
av konungen samma rang som
Själlands biskop. — 2. S v e n d
G., f. 1824, d. 1883, den föreg:s
son, dansk litteraturhistoriker
och folkminnesforskare, prof, i
nordiska språk vid Köpenhamns
univ. 1869. G:s viktigaste verk
är hans mönstergilla,
vetenskapligt banbrytande edition av
Danmarks gamle Folkeviser (5 bd,
l:a 1853; 5:e fullb. av A. Olrik,
1890). G. har dessutom utgivit
bl. a. Gamle danske Minder i
Folkemunde (3 bd, 1854—61) och
Danske Folkeeventyr (2 bd, 1876
—78) samt författat ett stort
antal avhandlingar om fornnordisk
litteratur.’
Grundvatten, det vattenlager,
som anträffas överallt i jorden på
större 1. mindre djup. Det
uppfyller alla sprickor och remnor
i jordskorpan; inom
grundvattnets område innehålla därför alla
jordslag och bergarter mer 1.
mindre vatten. G:s övre yta
följer i stort sett markens form,
sänker sig i dalarna, på vilkas
botten den träder i dagen som källor,
och övergår i flodernas och
insjöarnas ytor, i de högre delarna av
landskapet höjer den sig. I
regnrika trakter ligger
grundvattennivån nära jordytan, i
ökentrakter mycket djupt.
Grundvävnad, vävnad, som
bildar huvudmassan av
växtkroppen. G. omslutes av hudvävnad,
genomdrages av ledningsvävnad,
är sammansatt av olika
vävnads-element och har ingen enhetlig
fysiologisk funktion.
Grundämnen, enkla
kroppar, element, kroppar, av
vilka de kemiska föreningarna
äro uppbyggda och vilka icke
genom vanliga kemiska reaktioner
vidare kunna sönderdelas. Trots
att de kemiska föreningarna äro
oerhört många, existerar endast
ett ganska ringa antal G. Under
förutsättning att uran har det
högsta atomnumret (se nedan)
kan antalet G. icke överstiga 92.
Härav äro 87 kända, under det
att elementen med atomnumren
43, 61, 75, 85 och 87 ännu ej äro
upptäckta. I fritt tillstånd
förekomma G. sparsamt i naturen; de
flesta ingå som beståndsdelar i
föreningar. 99 % av jordskorpan
består av grundämnena kisel,
aluminium, järn, kalcium, kol,
magnesium, natrium, kalium, väte
och syre. I den organiska
naturen förekomma huvudsaki. kol,
väte, kväve och syre jämte små
mängder svavel och fosfor. — De
kemiska föreningarna bestå av
molekyler (se Molekyl) och
dessa åter av atomer (se Atom).
Atomernas förhållande till G:s
kemiska egenskaper har fått ett
påtagligt uttryck i den
klassifikation av elementen, som
erhållits genom Mendelejevs
periodiska s y s t e m (1869).
Fig. 1 återger detsamma med
en del omändringar,
betingade av senare tiders upptäckter.
Systemet är uppdelat i nio kolum-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
