Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hattin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
503
Hattsvampar—Haubits
504
Hattula. Kyrkan.
Härunder försvagades H. av inre
söndring (se P e c h 1 i n), och
vid riksdagen 1765—66 följde
dess fall. Under de följande årens
mössvälde var H. i upplösning
men stärktes genom allians med
hovpartiet, med vilket det delade
makten från 1769 till våren 1772,
under ständigt mer förvirrade
förhållanden. Medan större delen
av H. slöt upp kring
konungamakten i början av 1770-t.,
uppgick dess mest utpräglade del i
det adliga oppositionspartiet mot
Gustav III.
Hattsvampar,
Hymenomyce’-tes, svampgrupp, tillhörande
Ba-sidiomyce’tes och utmärkt därav,
att sporerna vanl. bildas på
undersidan av hattformiga
fruktkroppar. De flesta av våra ätliga
och giftiga svampar höra hit, ss.
skivsvampar (se
Agari-c a c e a e), por svampar,
taggsvampar och
fingersvampar.
Ha’ttula, socken i Tavastehus
1., Finland, med en av Finlands
största och märkligaste
landskyrkor, helt uppförd av tegel i
början av 1300-t., sannolikt under
inflytande från Tavastehus’ slott,
i det inre smyckad med
konstnärligt högtstående målningar från
1500-t:s början.
v. Ha’tzfeldt, Melchior, f.
1593, d. 1658, riksgreve, tysk
kejserlig generalfältmarskalk,
förde överbefäl i Trettioåriga
krigets senare skede och
tillfångatogs vid Jankov.
Haubert, se Rustning.
Haubi’ts (ty. Haubitze, från
tjeckiskan, urspr. stenslunga)
betecknade urspr. en kastpjäs
med längre lopp och större
ut-gångshastighet och därför större
skottvidd än en mörsare med
samma kaliber. Till skillnad från
mörsaren var därjämte H. ej
konstruerad för skjutning med
övergrader (se Kulbana).
Numera användes ordet H. omväxlande
med ordet mörsare att överhuvud
beteckna en kastpjäs. I fälthärens
artilleri ingående H. ha vanl.
omkr. 10,5, 15 och 21 cm. kaliber
med projektilvikter av resp,
omkr. 14, 40 och 100—120 kg.
Ut-gångshastigheterna, före
världskriget i allm. högst 300 m./sek.,
äro numera vid nykonstruktioner
höjda till omkr. 400 m./sek.,
varigenom skottvidderna uppgå till
9 å 11 km. Emot befästningar
komma även grövre H. om 28—52
cm. kaliber till användning (i
Tyskland vanl. benämnda
mörsare) ; för de grövre måste
järnvägstransporter användas 1. ock
äro de konstruerade ss.
järnvägs-pjäser (se
Järnvägsartil-leri). Den tyska under
världskriget använda 42 cm. H. 1.
mörsaren, som användes mot de
belgiska fästningarna, hade en
projektilvikt av omkr. 900 kg. och
en skottvidd av omkr. 10,000 m.
Vid kustartilleriet komma grövre
H. till användning för att med
sina projektiler genomslå
fientliga fartygs pansardäck. Dessa H.
kunna, tack vare sin permanenta
uppställning, i regel givas något
större utgångshastigheter och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
