Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heraldik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
661
Heraldik
662
står en art av spets, som, om den
är uppåtvänd, kallas mantelskura
(tig. 31), eljest störtad 1. sidvänd
mantelskura. Två parallella
spetsar bilda en sparre (fig. 32). Ett
obegränsat antal skuror kunna
samtidigt användas. Fyrdelt och
fyrstyckad sköld kallas
gironne-rad. Bland rutade sköldar
särskiljas (kvadratiskt)
schackruta-de (fig. 33) och på olika sätt
snedrutade, t. ex. genom flerfaldig
klyvning och styckning (fig. 34).
De olika delfälten kunna även
vara skurna på skilda sätt.
Sku-rorna kunna vara raka, brutna 1.
böjda. De vanligaste brutna
sku-rorna äro trappskuran (fig. 35),
tinnskuran (fig 36), grenskuran,
sågskuran (fig. 37) etc. Av de
böjda skurorna förekomma oftast
bågskuran (fig. 38)och skyskuran
(fig. 39). — Allmänna bilder äro
naturliga, konstgjorda 1.
fantasiföremål. Av de naturliga
förekomma ur djurriket allehanda
varelser från människan ända
ned till kräldjur och insekter
samt även enstaka kroppsdelar,
t. ex. huvud, armar, hjärtan,
vingar, klor etc. De allmännaste
djuren äro lejon och örn, den
senare vanl. fläkt med liljestjärt
(fig. 40). Ex. på detta slag av
sköldemärken äro fig. 41—44. Ur
växtriket förekomma träd, buskar
och örter samt delar därav, ss.
stammar, grenar, rötter, blad och
blommor, särskilt ros och lilja
(fig. 45—47). Av föremål från
himmel och jord förekomma sol,
måne och stjärnor, berg, vatten
etc. (fig. 48—50). Bland mängden
konstgjorda föremål kunna
nämnas borgar, murar, båtar, vapen,
klädespersedlar, kors (fig. 51—
55), bland fantasiföremål änglar,
sjöjungfrur, troll, enhörningar,
drakar (fig. 57, 58) samt
sammansatta djur, ss. gripen (fig.
56), som har en örns huvud,
vingar och framben samt ett
lejons bakkropp, bakben och
svans, lejonörnen (lejons
fram-kropp med örnvingar och klor),
lindormen m. fl. Hit höra även
den fläkta örnen (fig. 40) och
dubbelörnen (fig. 59). Även
allmänna delbilder förekomma, t. ex.
en änglaflykt (huvud med
vingar). Bland mer obestämda
figurer märkas den i riksvapnet
(se ill. till d. o.) ingående vasen
(fig. 60), sannolikt urspr. en
lansspets, senare omvandlad till
sädeskärve, och sjöbladet (fig.
61), en hjärtformig figur med
djup inskärning (i de äldre
Sturarnas vapen). — Vapnets
andra huvudbeståndsdel,
hjälm-prydnaden, uppträder först
något senare än sköldemärket.
Äldsta vittnesbörd därom i
Sverige är ett Birger Jarls sigill av
1254. Märket på hjälmen torde
dock snart ha ansetts lika
betydelsefullt som sköldemärket och
kunde användas enbart (fig. 62).
Fig. 63—71 visa olika heraldiska
hjälmtyper från 1200—1600-t.
Hjälmens märke varierar lika
mycket som sköldens, av vars
bilder flertalet även förekomma på
hjälm, häroldsbilderna anbragta
på vingar, horn, skärmar e. d.
Horn, som upptill äro
trumpetfor-made, benämnas vesselhorn (fig.
70). Med bruket att i skölden
förena flera sköldemärken uppkom
även, ehuru avsevärt senare,
bruket av två och i nyare tid flera
hjälmar (fig. 76). Då hjälmen
framställes i förening med sköld,
placeras den vilande på sköldens
överkant 1., om denna är
framställd lutande, på sköldens övre
hörn. Då flera hjälmar användas,
skall den s. k. personliga
hjälmprydnaden, som tillhör
stamvapnet, vara placerad på mell. 1. h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
