Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjärna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
799
Hjärna
800
Teckenförklaring till illustrationerna på art. Hjärna.
B takparti
(hjärnman-teln).
B.o. bulbus olfaetorius.
C.b. tvåhögarna.
C.C. hjärnbalken.
Ci. Inre kapseln.
C,q. fyrhögarna.
cr.cr. stora hjärnans
skänklar.
Ep. epifys.
F.M. förlängda märgen.
F.rh. 4:e ventrikeln.
G vindlingar.
G.s grå hjärnbark.
H. hjärna.
H.f. hemisfärer.
Hipp. hippocampusbarken.
Hj, p. hjärnpulsådror.
hk. hästskoformiga
kroppar.
hy hypofys.
L.h. lilla hjärnan.
Me.h. mellanhjärnan.
Mi.h. mitthjärnan.
op.ö. oparigt öga.
Fl.c. plexus choroideus.
P.V. varolsbryggan.
S i fig. 3 och 4 bottenparti
med strimmiga
kroppen; i fig. 11—14
fåror.
S.h. stora hjärnan.
Sn synnerv.
St. hypofysens stjälk.
Th. synhögarna.
tr.v. 3:e ventrikeln.
V.s. vit hjärnsubstans.
V 5:e hjärnnerven.
VI 6:e hjärnnerven.
Fig. 4. Schematiskt tvärsnitt genom
stora hjärnan av benfisk.
Detta är, sedan anlagen till
spi-nalganglierna avskilts, anlaget
till centrala nervsystemet.
Rygg-märgsrörets främre ände sväller
upp till tre i rad liggande bläsor,
de primära hjärnblåsorna. Genom
dessas uppdelning bildas den
färdiga H:s fem delar: stora H.,
mellanhjärnan, mitthjärnan, lilla
H., förlängda märgen. Från detta
för alla ryggradsdjur utom
lan-settfisken gemensamma
5-blåssta-dium (fig. 2 a) utvecklas H.
olikartat inom de skilda
ryggradsdjurgrupperna. De viktigaste
h järntyper na äro de hos
benfiskar, hajar, groddjur, kräldjur,
fåglar och däggdjur. — Stora H.
är hos lägre ryggradsdjur (fiskar,
groddjur) huvudsaki. dominerad
Fig. 5. Längdgenomskärning genom
hjärna av haj.
av intryck, tillförda genom
luktnerven, och är blott i mindre grad
ett centrum för association av
dessa intryck med från andra
kroppsdelar tillförda retningar.
Något spec. motoriskt område är
ej påvisat. Inom högre
djurgrupper är stora H. mindre behärskad
av luktintrycken men utvecklad
till ett associationsorgan med
skilda sensoriska och motoriska
områden. Utmärkande för stora
H. äro de två hemi sfärerna, hos
embryot uppkomna från främsta
Fig. 6. Längdgenomskärning genom
hjärna av benfisk.
hjärnblåsan (fig. 2 b), vars
fram-vägg på var sida om mittlinjen
säcklikt utstjälpts framåt och
bakåt, varigenom hemisfärerna
bli mera självständiga i
förhållande till den ursprungliga
blåsans mittparti. Genom dessa
ut-stjälpningar uppdelas
hjärnblå-sans hålrum, ventri/keln, i två
sidoventriklar, som med var sin
öppning stå i förbindelse med
resten av det ursprungliga
hålrummet. I stora H. (fig. 5—10, S.h.)
urskiljas ett tak- och ett
bottenparti. Takpartiet (fig. 3 och 4, B),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
