Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1649
Italiensk litteratur
1650
likväl även skrivit italienska
renässansdikter, av vilka La
Gi-ostra genom sina djärva och
graciösa fantasiutflykter utgör
en förberedelse för Ariostos
diktning. Ung. samtidigt uppträdde
en annan epiker i Florens,
Luigi Pulci, med dikten
Morgante Maggiore. Innehållet är
lånat från medeltidens epos,
men tonen är renässansens, och
författaren gycklar med det
folkliga ämne han lånat. Men
denna behandling innebar en
fara: att dikten skulle sjunka
ned till ren travesti. Så skedde
även, först i Girolamo
Folengos burleska Orlandino
och på 1600-t. hos T a s s o n i och
F. Bracciolini. Men under
högrenässansen räddades epiken
genom B o i a r d o, författare till
den oavslutade hjältedikten
Or-lando innamorato. Pulci var
borgare, Boiardo en högättad
ädling, som levde vid hovet i
Fer-rara, icke i det demokratiska
Florens, och han svärmade ännu
för riddartidens hjältar. Vid
Fer-raras hov voro särskilt de
medeltida Arturdikterna populära,
under det att folket, liksom även
Lorenzos omgivning, mera
tilltalats av dikterna, om Karl den
store och hans paladiner.
Boiar-dos lyckliga grepp var, att
han förenade dessa båda
diktarter. Ämnet, hjältarna och kampen
mot saracenerna, tog han från
Karlssagan, behandlingssättet och
erotiken från Arturdikterna.
Or-lando innamorato blev således en
dikt om folkets hjältar, men
dessa förvandlades nu till
förälskade Arturriddare. Det hela
fylles av äventyr på äventyr, en
fantasiens fria lek utan något
bestämt syfte. Men Boiardos
fantasi var ännu ej nog lätt att nå
höjdpunkten av denna diktning.
Det skedde först genom A r i o s
-t o, som fortsatte Boiardos dikt,
där denna avbrutits. Denna nya
dikt, Orlando furioso, som
utkom 1516, är det mest fulländade
uttrycket för högrenässansen.
Det som här fjättrar läsaren, är
mindre själva berättelsen än
författarens sätt att berätta, hans
grace, hans fantasi och hans
lätta, älskvärda ironi. Men
Ari-osto har ock betydelse inom
dramats historia. Han var den
förste, som på ett modernt språk
skrev komedier i nära anslutning
till de antika av Plautus och
Terentius och gav därigenom
väckelsen till den
lustspelsdikt-ning, som sedan i Molière och
Holberg fick sina främsta
representanter. De senare italienska
komedierna äro föga betydande
— det nästan enda undantaget
är M achi a v e 11 i s
Mandrago-la —, men de efterbildades
flitigt, särskilt i Frankrike och
England. Mot högrenässansens slut
framträdde också i Machiavelli
den nya tidens mest betydande
historiker, den förste, som höjt
sig över den medeltida krönikans
nivå. Genom honom förvandlas
krönikan till pragmatisk
historia. Mest bekant är hans skrift
Il Principe, vari han hänsynslöst
framlägger de politiska principer,
som renässansen faktiskt
till-lämpade men som ingen mer än
han vågade erkänna. —
Senrenässansen (1520—1600)
skiljer sig från högrenässansen
därigenom, att man nu icke längre
förhåller sig så självständigt mot
antiken utan övergår till
imitation. Hittills hade man haft en
latinsk och en italiensk litteratur,
den senare jämförelsevis
ringaktad. Med senrenässansen, då de
italienska staternas frihet
krossades, uppstod en italiensk
patrio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
