Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk musik - Italiensk teater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1659
Italiensk teater
1660
mentalformer verkade jämte andra
Sammartini och B o c c h e
-r i n i. Till musiklivets höga
ståndpunkt under 1600- och
1700-t. bidrogo de talrika
konservato-rierna, av vilka några redan
grundats under 1500-t., samt
musikakademierna, bland vilka särskilt
den filharmoniska i Bologna
åtnjöt ett stort anseende. — Mot
slutet av 1700-t. förmärkas nya
stilbrytningar inom ett flertal
musikformer. Operan
representerades under denna tid främst av
den av Gluck påverkade Sal ier i
samt Cherubini. Något senare
framträdde Spontini, R o s
-sin i, Donizetti och B e 1
-1 i n i. Under det följande 1800-t.
och därefter märkas förutom
V e r d i ett stort antal
tonsättare, som företrätt olika
riktningar, ss. P o n c h i e 1 1 i,
Boito, Leoncavallo, P u c
-cini, Giordani, M a s c a g
-n i och Wolf-Ferrari. Från
senare hälften av 1800-t. har även
spårats ett nyvaknat intresse för
andra musikaliska konstformer.
Bland tonsättare, som gjort sig
gällande inom dessa områden
kunna nämnas Sgambati,
Martucci, Bossi och P e
-r o s i. Till det nutida Italiens
yngre, mera bemärkta tonsättare
—- verksamma inom olika
områden — höra Alfan o, Pizetti,
Malipiero samt Respighi,
C a s e 11 a m. fl.
Italiensk teater. Om den
moderna I:s uppkomst och ev.
sammanhang med den antika ha
många diskussioner förts utan att
det dock varit möjligt att uppnå
något definitivt resultat; mest
sannolikt synes vara, att verkligen
ett direkt sammanhang
förefun-nits, i varje fall på det komiska
dramats och mimens (se d. o.)
område. Dessutom torde det ej
vara omöjligt, att det med antika
traditioner genomvävda
liturgiska dramat i Bysans i viss mån
påverkat det medeltida kyrkliga
dramat i Italien. Sådant vi lära
känna det under dess utveckling
under medeltidens senare sekler,
företer det ung. samma
huvuddrag som medeltidsdramat i
övriga europeiska länder. Särskilt
omtyckta voro ett slags stora
religiösa festspel,
rappresen-tazioni sacre, som uppstodo i
Florens under 1400-t. och
därefter spredo sig över hela Italien.
Dylika uppföranden ägde rum
hela 1500-t. igenom och
sporadiskt ännu senare, ehuru från de
kyrkliga myndigheternas sida
upprepade förbud utfärdades mot
dem. —- Mera betydelsefullt än
detta drama var emellertid det,
som under 1500-t. utvecklades i
anslutning till den klassiska
litteraturens förebilder och som kom
till uppförande vid renässansens
praktälskande furstehov i Rom,
Ferrara, Florens och annorstädes.
Om den på det klassiska
enhets-kravet baserade scenteknik, som
här utvecklades, se Teater. •—
Hela denna form av scenkonst
hörde emellertid hovkulturen till
och levde utan varje förbindelse
med folkdramat. Detta
utvecklades efter helt andra linjer. Under
slutet av medeltiden framväxte så
småningom i Italien en
professionell skådespelarkonst, som för sig
skapade en särskild litterär form
(C ommedia delV arte, se d. o.) ;
en halvt improviserad komedi
med fasta typer, delvis utformade
på grundval av populära
lokalfigurer. Detta drama behärskar
den folkliga scenen i Italien ända
fram på 1700-t., då G o 1 d o n i
framträder med sin mot den
fransk-klassiska stilens införande
syftande litterära reform.
Sam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
