Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Judisk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
Judisk litteratur
238
gällande inom den hellenistiska
världen. En annan kättarskrift
är den på grundval av en gammal
prosasaga skrivna Jobs bok, en
dikt, som hör till
världslitteraturens mest storslagna och i vilken
lidelsefullt diskuteras frågan om
rättvisan i Jahves världsstyrelse.
De häftiga anklagelser,
författaren där slungat ut, framkallade
flera motskrifter, som fördes in i
samma bokrulle. I följd av dessa
kom det hela att anses ss. ett enda
och ett rättroget arbete och
undgick därför kättarskrifternas öde
att brännas. Ung. av samma
skäl bevarades Predikaren, som
skrevs av en med grekisk
pessimism förtrogen jude — trol. i
Alexandria — och försågs med
randanmärkningar av mer
rätttrogna motståndare. Svårare har
man att förstå, huru det var
möjligt att på detta sätt kunna
uppfatta Höga Visan, som är
en samling hänförande vackra
folkdikter i samband med
bröl-lopsskicket på den judiska
landsbygden, men här hjälpte man
sig med en allegorisk tolkning.
Särskilt populära under denna
tid voro vishetsdikter, av vilka
flera samlingar finnas
sammanförda i Ordspråksboken. Även
dessa ordspråksdikter röja
inflytande från den hellenistiska
civilisationen. De spec. judiska
cere-moniallagarna omnämnas icke,
Jahve uppträder ej ss.
nationalguden utan ss. alla människors
gud, och motsättningen är mellan
visa och dårar, ej mellan
laglydiga judar och hedningar. Av dessa
arbeten samt en annan
vishets-dikt, som författades av Jesus
S y r a k, finner man, huru
judendomen omärkligt glidit över i
hellenism. Men med den
macka-beiska tiden följde en våldsam
reaktion i lagjudendomens anda,
och de arbeten, som nu skrevos,
äro fyllda av en stark
nationalism, som särskilt i
Mackabéer-böckerna, i Judits, Esters och
Daniels böcker tar sig ett
trång-bröstat och hatfullt uttryck.
Vida älskvärdare framträder
denna judiska rättrogenhet i
Tobits bok. Från det yngre
templets körsångböcker härröra en del
av dikterna i Psaltaren, denna
visserl. ojämna men i det hela
så storslagna lyriska
diktsamling; den användes dock mest ss.
uppbygglig läsning i synagogan.
För denna vände man sig
företrädesvis till samtidens lyriska
diktning. Samlingen har uppstått
genom en sammanslagning av
flera olika visböcker, och har
därigenom erhållit en ganska
heterogen karaktär. Den består
av vishetsdikter, som aldrig
kunna ha sjungits, historiska
översikter, pilgrimssånger, partidikter
m. m. Avslutad torde samlingen
först ha blivit kort före 70 f. Kr.
De likartade s. k. Salomos
psalmer föreligga nu blott i grekisk
översättning, över huvud taget är
större delen av denna tids
litteratur synagogans. Särskilt
intresserade man sig där för
midra-sjim (utläggningar av de
kanoniska böckerna). Dessa voro
talrika, ehuru de för den förkristna
tiden ej finnas kvar. De ha
begagnats av författarna till
Krönikeböckerna, där en mängd dylika
citeras, och måhända bör man
till dem räkna ett arbete som
Ruts bok. De svällde nämligen
ofta ut till små berättelser. —
Tiden efter Kristi
födelse. I de stora dragen följer
den judiska litteraturen
hädanefter den kristna, både i förfall
och uppblomstring. Liksom
kristendomen nu segrade inom den
romerska världen, segrade här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
