Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnväg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343
Järnväg
344
—5,000. — Historik och
statistik. Förebilder till J. kan man
finna i anordningar för lättare
framförande av vanliga fordon, ss.
redan i forntiden banor av
jämn-huggna stenplattor 1. i sten
inhuggna spår för hjulen samt i
nyare tid banor av trä med en
bjälk- 1. plankgång för vardera
hjulet, varigenom betydligt större
lass än eljest kunde framföras. I
Englands gruvdistrikt torde
dylika banor ha varit vanliga på
1700-t., och för att hindra den
starka avnötningen av
”träräler-na” kunde dessa beläggas med
tunna plattor av järn. Vid ett
starkt prisfall å järn under
1760-t. kom i ett fall räler av
gjutjärn till användning. Gjutjärnet,
som därefter oftare kom i bruk,
ersattes med smidesjärn, och sedan
rälsvalsningen 1820 uppfunnits,
var den moderna järnvägsskenan
utexperimenterad. Dragkraften
utgjordes till en början av hästar
1. dylikt. Ångmaskinen kom först
i bruk ss. fast maskin, vilken
medelst linor kunde draga vagnar
å banan, t. ex. uppför backar. Med
konstruktionen av en rörlig
ångmaskin (se Lokomotiv) var J.
färdig. — Det nya
kommunikationsmedlet gjorde ett snabbt
segertåg genom världen. Redan
under 1830-t. kommo rätt betydande
järnvägsanläggningar till
utförande i England och i För. Stat., och
även i Frankrike, Tyskland,
Italien och Ryssland kommo under
denna tid några J. till stånd. J:s
längd i världen 1840 är beräknad
till 7,856 km., därav 2,308 km. i
England och 4.534 km. i För. Stat.
Utvecklingen har sedermera gått
utomordentligt långt, både i fråga
om linjernas längd och den
tekniska fullkomningen. Världens
järnvägsnät utgjorde 1922
1,200,000 km. J. ha anlagts och
järnvägsdriften besörjts såväl av
vederbörande stater,
statsbanor, som av enskilda (vanl. i
bolagsform), privatbanor 1.
enskilda banor. Ett
utpräglat statsbanesystem förekommer
t. ex. i Tyskland, där nästan alla
mera betydande J. blivit rikets
egendom; å andra sidan har
t. ex. i England och För. Stat,
privatbanesystemet varit nästan
allenarådande. Statsbanornas
sammanlagda längd i världen var
1913 360,000 km. I Sverige ansåg
man länge, att J. icke med fördel
kunde komma i fråga på grund av
den brutna terrängen och den
ringa folktätheten. Endast några
hästbanor tillkommo på 1830- och
1840-t. Banbrytare för
järnvägstanken i Sverige är A. E. v.
Rosen (se d. o.), genom vilken
opinionen blev vunnen för
byggandet av J. Då tillräckliga resultat
ej kunde uppnås på enskilt
initiativ och man även insåg riskerna
av ett privatbanesystem under
utländskt medinflytande, tog
regeringen initiativ till ett
statsbanesystem. På grund härav fattade
1853—54 års riksdag det
grundläggande principbeslutet, att
stambanorna skulle anläggas av
staten men att anläggandet av
smärre J. (för mera lokala
behov) skulle bero av den enskilda
företagsamheten, därvid dock K.
M:ts tillstånd skulle i varje fall
erfordras för anläggande av
sådana banor. Statens
järnvägsbyggnader igångsattes och
bedrevos därefter med stor hastighet
under ledning av Nils
Ericson (se d. o.). De första J.
öppnades 1856, näml,
privatbanorna Örebro—Köping och Nora
—Ervalla 5 mars samt
stats-banedelarna Göteborg—Jonsered
och Malmö—Lund 1 dec. Redan
1862 fullbordades v. stambanan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
