Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnväg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
Järnväg
346
Svenska järnvägarnas trafikrörelse och affärsomfattning.
Statsbanor Privatbanor Summa
1913 1923 1913 1923 1913 1923
Byggnadskostnader. Mill. kr. ... 604 968 583 703 1,187 1,671
Inkomster ,, 89 200 84 157 173 357
Utgifter 67 166 72 146 139 312
Nettoinkomst 22 34 12 11 34 45
Mill. resor 24 25 43 39 67 64
Ton gods. Mill 17 14 26 20 43 34
Personkm. ,, 1,027 1,205 821 840 1,848 2,045
Tonkm. ,, 2,051 1,972 1,320 1,038 3.371 3,010
För privatbanornas del äro här bland utgifterna medräknade räntor å län, men
för statsbanornas del ingå ej räntor ä kapitalet.
Stockholm—Göteborg och 1864 s.
stambanan Falköping—Nässjö—
Malmö. N.ö. stambanan Laxå—
Charlottenberg blev färdig 1871, ö.
stambanan Katrineholm—Nässjö
1874, och n. stambanan nådde
1875 fram till Storvik. Senare ha
statens järnvägsbyggnader till
huvudsaklig del avsett Norrland.
Det enskilda järnvägsbyggandet
tog på 1870-t. en synnerligen stor
omfattning — över 3,000 km.
privatbanor fullbordades, bland dem
t. ex. Bergslagsbanan Göteborg—
Falun — och har även senare
fortsatt, så att särskilt landets s.
delar blivit försedda med ett
ganska tätt järnvägsnät.
Statens järnvägar
normal-spåriga km. Enskilda norm
al-spåriga km. järnvägar
smalspåriga km. Summa km.
1856 32 34 — 66
1860 303 176 48 527
1870 1,118 376 233 1,727
1880 1,956 2,686 1,234 5,876
1890 2,613 3,730 1,675 8,018
1900 3,850 4,832 2,621 11,303
1910 4,418 6,133 3,278 13,829
1920 5,506 6,081 3,573 15,160
1924 5,836 6,102 3,742 15,680
Av statsbanorna voro vid slutet
av 1924 405 km. dubbelspåriga
och 449 km. (linjen
Luleå—Riksgränsen) elektrifierade.
Elektrifieringen av linjen Stockholm—
Göteborg är under arbete. Av
smalspåriga enskilda J. hade
större delen 1. 2,918 km.
spårvidden 0,891 m.; övriga spårvidder
äro 1,093, 1,067, 0,802 och 0,600
m. Till statsbanorna höra även
ångfärjelederna
Trälleborg—Sassnitz (107 km.) och
Malmö—Köpenhamn (30 km.), drivna i
sam-drift med tyska, resp, danska
statsbanorna. Ångfärjeleden
Hälsingborg—Hälsingör drives av
danska statsbanorna. — I
förhållande till folkmängden är J: s
längd i Sverige större än i de
flesta andra länder, näml. 26 km.
J. per 10,000 inv. mot i Norge 12
km., i Storbritannien och Irland
8 km., i Frankrike 14 km., i
Tyskland 10 km. o. s. v. I
förhållande till ytvidden är dock
järnvägsnätet i Sverige tämligen glest
med 3,57 km. J. per 100 kvkm.
land. -— Till åstadkommandet av
enskilda J. i Sverige har staten i
stor utsträckning lämnat
understöd i form av lån samt anslag
utan återbetalningsskyldighet.
Fr. o. m. 1871 har riksdagen för
femårsperioder anslagit belopp
motsvarande 1 å 1,5 mill. kr. per
år till allmänna
järnväg s 1 å n e f o n d e n, varur
låneunderstöd utgår med (från
1923) i allm. högst 3/T av
bygg-nadskostnaden. 1911 upprättades
dessutom b i b a ne fonden för
understöd till J. i v. delarna av
Värml., Kopparb. och Jämtl. 1.
samt delar av Bohuslän och
Dalsland. Ur denna utgår understöd,
delvis utan återbetalningsskyldig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
