Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnväg - Järnvägsartilleri - Järnvägsbyggnadsstaten - Järnvägsfullmäktige - Järnvägsrådet - Järnvägssignaler - Järnvägsstaten - Järnvägsstyrelsen - Järnvägstaxa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347
Järnvägsartilleri—Järnvägstaxa
348
het. Intill 1924 års slut hade till
enskilda J: s byggande utlämnats
c:a 122 mill. kr. i lån samt c:a
4 mill. kr. anslag utan
återbetal-ningsskyldighet; statens
kvarstående fordran vid 1924 års slut för
sådana lån utgjorde c:a 80 mill.
kr. Nettobehållningen i
förhållande till det av statsbanorna
disponerade kapitalet har före
världskriget merendels uppgått till 3 å
3 % %; under krisåren 1918 och
1919 uppstodo stora förluster,
men senare har resultatet
förbättrats; nettobehållningen för 1924
utgjorde 36 mill. kr.
Järnvägsartilleri, det grövsta
slaget av rörligt artilleri;
pjäserna äro monterade i lavetter med
anordningar enbart för
förflyttning på järnvägsspår. J. användes
under ställningskrig,
undantagsvis vid rörliga operationer, för
verkan på långt håll, samt vid
kustförsvar. Jfr H a u b i t s och
Kanon.
Järnvägsbyggnadsstaten, som
upprättades 1855, då arbetena
med v. och s. stambanorna
påbörjades, stod urspr. under tillsyn
av Nils Ericson (se d. o.). Då
denne 1862 lämnade chefskapet
för statens järnvägsarbeten,
inrättades ett särskilt ämbetsverk,
Styrelsen över statens
j ärnvägsbyggnader, som
upphörde fr. o. m. 1883, då det
inrangerades under Väg- och
vatten-byggnadsstyrelsen. Sedan 1888
lyder J. under Järnvägsstyrelsen.
Järnvägsfullmäktige, se
Järnväg sp. 342.
Järnvägsrådet, se Järnväg
sp. 342.
Järnvägssignaler. Tågens
gång, särskilt vid in- och
utlöpandet å station 1. eljest vid
passerande av växlar, regleras genom
signaler, som kunna givas
an
tingen direkt personligen (med
armarna 1. signalflagga 1.
signallykta) 1. också förmedelst fasta
signalinrättningar. Till
dessa senare räknas
huvud-signal, som ger kör- och
stoppsignal ävensom upplysning om å
vilket tågspår infart skall äga
rum å station, samt f ö r s i g n a 1,
som är så sammankopplad med
huvudsignalen, att den ger
förberedande upplysning om dennas
ställning. Vid statens järnvägar
består huvudsignalen av en
semafor (mast med en 1. flera
rörliga vingar) och försignalen
avenskivsignal (mast med
skiva rörlig kring horisontell
axel). — Växel- och
sig-nalsäkerhetsanlägg-n i n g a r, som även i Sverige
vunnit alltmera vidsträckt
användning, tjäna att öka
tryggheten och utesluta personliga
felgrepp vid tågvägens klarläggande
och signalering. De innebära i
första hand, att varje signal är
mekaniskt (genom linledningar)
1. elektriskt förbunden med
tillhörande växel 1. växelgrupp så,
att en i förhållande till växlarnas
läge felaktig signal icke kan
givas, varjämte växlar och signaler
på olika punkter av en tågväg
äro på likartat sätt inbördes
förenade (växelf ör r egl ing).
Signaler och växlar för en hel
bangård kunna medelst stållinor
1. på elektrisk väg manövreras
från en punkt, ställverket.
Järnvägsstaten, den under
Järnvägsstyrelsen lydande
personalen vid linjeförvaltningarna.
Se Järnväg sp. 342.
Järnvägsstyrelsen, se
Järnväg sp. 341.
Järnvägstaxa.
Befordringsav-gifterna å järnväg sammanställas
i en taxa, med regler för
avgifternas beräkning, tabeller över t a -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
