Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl, konung av Portugal - Karl, romerska kejsare - 1. Karl (I) den store
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
593
Karl
594
Karl (port. Carlos), konung av
Portugal, f. 1863, d. 1908, se
Portu g a 1.
Karl, romerska kejsare. 1. K.
(I) den store (fr.
Charle-magne), f. 742, d. 814, frankisk
konung och romersk kejsare, var
son till Pippin den lille. Efter
faderns död 768 delades det
fran-kiska riket mellan K. och brodern
Karlman, efter vars död 771 K.
regerade ensam. 774 drog han till
Italien, besegrade langobarderna,
som hårt ansatte påven, och
be-mäktigade sig deras land. Även till
Spanien utsträcktes hans
krigståg, vilket ledde till erövrandet av
”Spanska mark” utmed
Pyrenéernas sydsluttning. I Tyskland
fördes hans viktigaste krig,
särskilt mot sachsarna, som han
underkuvade och kristnade. Genom
seger över bayrarna
möjliggjorde han de germanska
stammarnas enande till en tysk
nationalitet, samtidigt som han
till-bakadrev avarerna, venderna och
tjeckerna. Som en utpost mot ö.
grundade han markgrevskapet
östmark, det senare
ärkehertig-dömet Österrike, och i n.
fastställde han Ejder som gräns mellan
Danmark och Tyskland. K:s
väldiga rike kunde jämföras med
det forna västromerska och
uppfattades som en förnyelse
därav, sedan K. krönts till
”romersk kejsare” av påven Leo
III i S:t Peter skyrkan i Rom
juldagen 800. Detta ”heliga
romerska rike”, sökte K.
sammanhålla genom att inrätta en bättre
förvaltning och rättskipning. De
förut nästan oberoende
hertigarnas makt minskades; grevarna,
som förvaltade mindre distrikt
(gau), blevo avsättliga och
kontrollerades genom årligen utsända
kungsbud, mi’ssi domi’nici,
varigenom regeringen centralisera-
Karl den store. Ryttarstatyett 1
Cluny-museet. Paris.
des. Vid rikets gränser
upprättades större markgrevskap till
försvar mot krigiska grannfolk.
Rättskipningen, som ägde rum på
ting, förbättrades genom att vid
grevarnas sida sattes nämndemän,
Schöffen. K. lade grunden till en
rikslagstiftning, som stod över de
olika folkstammarnas egna lagar,
i det han utfärdade nya
stadgar, kapitularier, som ordnade
såväl de världsliga som de
andliga samhällsförhållandena. Bl. a.
humaniserade K. de barbariska
straffen. Ehuru K. sökte bevara
den fria germanska bondestammen
och lät sammankalla folket till
årliga riksmöten (majfält),
kunde han ej hindra stormännens
växande makt. Hans omsorger om
den andliga odlingen voro
mångfaldiga. Kyrkan gynnades genom
införande av tiondet (se d. o.), och
med påven, som då blott var den
främste biskopen i hans rike, stod
han på god fot. Vid K:s hov i
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
