Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knutpunkt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
969
Knutpunkt—Knyppling
970
men hans makt inskränktes snart
till hennes västsvenska
hertig-döme. 1326 hertig av
(Syd-)Halland, äktade K. f. å. Ingeborg.
Knutpunkt, se Lins.
Knutskrift, anteckningar
medelst knutar på snören. K.
uttrycker icke ord 1. bokstäver utan
endast tal. K. har förekommit
dels i Kina, Tibet, Bortre Indien
och Indonesien, där den ännu
finns kvar på Borneo, dels i Nya
världen, särskilt Peru, där den
med ett quichuaord kallas quipu.
Ännu i dag bruka herdarna i
Perus och Bolivias högländer
genom K. föra anteckningar över
sina hjordar. Inkarikets stora
samling quipus torde ha varit ett
slags rikshuvudbok över skatter,
statens tillgångar m. m. Som de
ofta visa mycket höga tal kan
man ej förklara dem ss.
förteckningar på egendomsobjekt. E.
Nordenskiöld anser dessa quipus
vara av kalendariskt innehåll. På
de peruanska quipus beteckna
huvudknutarna, som stå närmast
quipusbältet, tiotal och de mindre
Knutskrift.
längre bort enheter. Avräkningar
gjordes med sidosnören.
Knutstorp, gods i Kågeröds
skn, Malmöh. L, sedan 1771 i ät-
Knyppling. Vanlig knyppeldyna med
svarvade pinnar.
ten Wachtmeisters ägo,
dessförinnan bl. a. i Tyge Brahes. Slottet
är en 1500-talsborg, restaurerad
på 1700- och 1800-t. Berömt
stuteri för kapplöpningshästar.
Knutzen [kno’ts-], Martin,
f. 1713, d. 1751, tysk filosof och
matematiker, prof, i Königsberg
1734. K., som på egenartat sätt
modifierade Chr. Wolffs filosofi,
utövade både som akademisk
lärare och skriftställare ett
djupgående inflytande på Kants
utveckling.
v. Kny’phausen, D o d o,
riks-friherre till Innhausen och
K n y p h a u s e n, f. 1583, d. 1636,
tysk fältmarskalk i svensk tjänst,
utmärkte sig bl. a. vid Lützen.
Knyppling av spetsar utföres
på en knyppeldyna, i regel
bestående av en oval stoppad
skiva med ett rektangulärt hål,
vari en stoppad rulle vilar. Runt
rullen är fäst ett på papp
uppstucket mönster, vari knappnålar
sättas mellan ”slagen”. Tråden
är upplindad på små svarvade
pinnar, som vila på den stoppade
skivan och förflyttas med den
arbetandes båda händer. Trådarna
korsa varandra parvis 1. snos
sinsemellan. Allmogekvinnorna, som
förr hade ont om både papper och
knappnålar, knypplade dock utan
uppstucket mönster och med
knappnålar endast i kanten,
vilket gör, att deras spetsar få mera
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
