Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knäckepil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
973
Knäckepil—Knölros
974
knäets form är av betydelse spec.
hos hästar. Underarm och
”skenben” skola ligga i rät linje. Bilda
dessa ben en vinkel med spetsen
vänd inåt, kallas djuret k o ben t,
är spetsen vänd framåt, b o c k
-b e n t, bakåt, sabelbent.
Knäckepil, se S a 1 i x.
Knäplåt, se Spant.
Knäppare, Elate’ridae, en fam.
Skalbaggar med långsträckt
kropp, litet huvud och stor
halssköld, vars bakre hörn äro
spetsigt utdragna. Om K. bli liggande
på ryggen, slunga de sig medelst
muskelkraft och med en hörbar
smäll upp i luften en 1. flera
gånger, tills de komma ned på
benen. Larverna likna
mjölmaskar och leva i jorden, under bark
1. i trädstubbar. Utvecklingen är
flerårig. Randiga s ä d e s
-knäpparen, Agrio’tes
linea’-tus, har rödbruna, randiga
täckvingar. Längd 7,5—10 mm. Andra
K. äro metallglänsande blågröna
1. ha röda täckvingar, ss. E’later
sangufneus. Eldflugorna,
Pyro’phorus, i tropiska Amerika,
äro stora, bruna K., som under
flykten utsända ett starkt
fos-forescerande ljus från fläckar på
halsskölden och från bakkroppens
undersida. Mest känd är den
västindiska c u c u’ j o n, Pyrophorus
noctilu’cus. — Lantbr. Larverna
av flera K., rotmaskar,
angripa underjordiska delar av
sädesslag, potatis, betor m. fl.
växter och kunna göra stor skada,
spec. i lätt, mullrik jord.
Bekämpande: flitigt trädesbruk,
avlägsnande av grästorv från
dikeskanter o. d., utläggning av med
bly-arsenat 1. kejsargrönt förgiftade
potatisbitar.
Knäred, socken i Hall. 1.,
pastorat i Göteborgs stift. 2,570
inv. — Genom freden i K. 1613
slöts Kalmarkriget (se d. o.). —
Knäppare. Eldfluga.
K : s kraftverk, se
Sydsvenska kraft a. b.
Knästorp, socken i Malmöh. 1.,
jämte Tottarp pastorat i Lunds
stift. 570 inv.
Knäsvamp. Med. Populärt
namn på inflammationer i och
omkring knäleden (vanl. orsakade
av tuberkulos). — Vet er. Hos
nötkreatur och hästar
förekommande, påsformig bildning å
fram-knäet, orsakad av tryck från
hårda båsgolv o. d. och bestående av
genom inflammation uppkommen
vätskeansamling. K. är först
ömmande, senare fast och orsakar
då intet obehag, om den blott ej
antar alltför stora dimensioner.
Knätte, socken i Älvsb. L, jämte
Böne, Liared, Fivlered och
Kö-lingared pastorat i Skara stift.
445 inv.
Knävelborr (ty. Knebelbart,
av Knebel, tvärslå, och Bart,
skägg), stor mustasch.
Knölbräcka, se Saxifraga.
Knölfloka, se
Chaerophyl-1 u m.
Knölros (lat. erythe’ma
nodo’-sum), akut febersjukdom,
karaktäriserad av utslag av myntstora,
blåröda, ömmande infiltrationer
i underhudsvävnaderna. K.
uppträder ofta tillsammans med
någon annan febersjukdom, vanl.
ledgångsreumatism. Utslaget
kvarstår under någon vecka med
lindrig feber (38°—39°).
Sjukdoms-alstraren är ej känd. —
Behand
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
