Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristall - Kristallalkohol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1345 Kristallalkohol 1346
slag; plan med enbart
natrium-1. enbart kloratomer växla med
varandra. Man kan härav sluta,
att stensaltet har den i fig. 16 och
17 återgivna strukturen. — Om
en K., medan den utsättes för en
monokromatisk röntgenstrålning,
vrides så, att den intar alla
tänkbara ställningar, komma alla de
olika atomplanen att efter hand
alstra sekundärstrålar. Dessa
bilda från K. utgående stråikoner
med växlande toppvinkel. Samma
effekt erhålles, om ett tillräckligt
stort antal icke orienterade K. 1.
ett kristallpulver bestrålas. Denna
metod, pulver- 1. Debyemetoden,
lämpar sig givetvis särskilt för
strukturbestämningar å
finkri-stalliniskt material. I allm. låter
man strålarna svärta en kring
preparatet cylindriskt böjd
filmremsa (fig. 18).
Skärningslinjerna mellan denna och stråikonerna
bilda ett för varje substans
karaktäristiskt
diagram, [-Debye-diagram,-] av stor betydelse för den
praktiska kristall- 1.
materialbestämningen. — Om en K. i fixerat
läge utsättes för kontinuerlig
(vit) röntgenstrålning, alstra de
skilda atomplanen
sekundärstrålar av olika våglängd, alltefter
den glansvinkel de bilda med
primärstrålen. Få
sekundärstrålarna svärta en fotografisk plåt,
visar denna en serie fläckar,
representerande de olika
atomplanen och återspeglande K:s
sym-metri (Lauediagram, fig. 19).
Med vissa modifikationer kan
även denna metod, Lauemetoden,
med fördel användas för
strukturbestämningar. — Kristallkemi.
Varje element och kemisk
förening uppträder vanl. i endast en
kristall- 1. strukturform.
Undantag från denna regel kallas
polymorfi’. Polymorfa äro t. ex.
kol (reguljär diamant och trigo-
Fig. 19. Lauediagram av kvarts (0001).
nal grafit), svavel (rombiskt och
monoklint),kalciumkarbonat
(tri-gonal kalkspat och rombisk
ara-gonit). Med isomorfi’ förstås
åter det förhållandet, att kemiskt
olika men analoga substanser
visa likartad struktur. En
iso-morf serie (rombisk) bilda t. ex.
sulfaterna av kalcium, strontium,
barium och bly. Bland de
polymorfa (1. dimorfa) föreningarna
finnas stundom två jämnlöpande
isomorfa serier. Bland
karbona-terna finnes sålunda en trigonal
och en rombisk serie, den förra
med K. isomorfa med kalkspaten,
den senare med K. isomorfa med
aragoniten. Dylika dubbelserier
sägas vara isodimorfa. Isomorfa
föreningar ingå ej sällan i en och
samma K., blandkristall, som
uppkommer desto lättare, ju mera
likartade substanserna äro i
strukturellt hänseende.
Biandkristaller äro t. ex.
plagioklasar-terna (se Fältspat).
Kristallalkohol,
Kristall-b e n s o 1, se
Kristallvatten. — Kristalldetektor,
se Telefoni och Telegrafi.
— Kristallelektricitet,
se Piezoelektricitet och
Pyroelektricitet. — K r i -
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
43. — L e x. VI. Tr. 22. 6. 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
