Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkoherde - Kyrkohistoria - Kyrkoköpinge - Kyrkolag - Kyrkomusik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 Kyrkohistoria—Kyrkomusik 6
förut. Så småningom ordnades
även det kyrkliga arbetet i
städerna på liknande sätt. — I
Sverige är K. ordf, i kyrkostämma,
kyrkoråd och skolråd samt
självskriven medl. av
fattigvårdssty-relsen. Om sättet för K:s
tillsättande se P r ä s t v a 1.
Kyrkohistoria, vetenskapen om
den kristna kyrkans utveckling. I
äldre tider var K. väsentl.
anna-listisk 1. krönikeartad, och den
kristna kyrkans historia i stort
fattades ss. något rent
supra-naturalistiskt och från allt annat
liv artskilt. Ss. den förste
kyrko-historikern plägar man räkna
Eusebios av Caesarea. Bland
hans västerländska efterföljare
utövade Hieronymus ett
synnerligen stort inflytande genom
att från Daniels bok upptaga
föreställningen om de varandra
avlösande 4 världsrikena. En annan
för medeltiden typisk åskådning
är den om de 6 världsåldrarna
(= skapelsedagarna).
Värdefullare voro bearbetningarna av
enskilda länders K. (Gregorius
av T o u r s, Bed a, Adam av
Bremen). Renässansen åstadkom
inom K. ingen nydaning. Först
hos spiritualister ss.
Sebastian Franck samt mystiskt
riktade pietister framträdde en
opposition mot den gamla
kyrkliga supranaturalismen, vilken
helt övervanns av M o s h e i m,
den nyare
kyrkohistorieskrivning-ens fader, den förste
representanten för en verkligt genetisk,
objektivt prövande och psykologiskt
orienterad K. Denna har sedan
länge väsentligen uppburits av
tyska protestantiska lärda, bl. a.
Baur, H ar n ack och H auck.
Den nyare katolska forskningen
är i stort sett alltjämt bunden av
dogmatiska hänsyn men har på
enstaka punkter gjort stora och
betydelsefulla insatser (jfr bl. a.
Duchesne). Karaktäristiskt är
eljest för senare tider ett
synnerligen ivrigt bearbetande av de
enskilda ländernas K. — I Sverige
är Olaus Petri även på K: s
område av betydelse genom sin
svenska krönika. Efter honom
kan nämnas J. Mess eni us.
1600-och 1700-t. upptogos f. ö. mest av
arbetet med samlandet av
urkunder och notiser. Den förste
möderne svenske kyrkohistorikern är
Reuterdahl. En centralpunkt
har arbetet vunnit i den 1899
stiftade Kyrkohistoriska
föreningen, vilken från 1900
utger Kyrkohistorisk årsskrift.
Kyrkoköpinge, socken i
Malmöh. 1., jämte Hammarlöv,
V. Vemmerlöv och Gylle pastorat
i Lunds stift. 325 inv.
Kyrkolag, kodifikationen av
den kyrkorättsliga lagstiftningen.
I Sverige hade urspr. varje
landskapslag sin kyrkobalk. Efter
utfärdandet av Magnus Erikssons
landslag, som ej innehöll någon
kyrkobalk, blev Upplandslagens
kyrkobalk så småningom gällande
föi’ hela riket, kompletterad
genom kyrkomötesbeslut. Efter
reformationen följde en ny kyrklig
lagstiftning, först genom
Väs-teråsbesluten 1527 och deras
till-lämpning, sedan genom 1571 års
kyrkoordning. K. av 1686 är ännu,
fastän tillökad och ändrad,
gällande K. Se vid. Kyrkomöte.
Kyrkomusik, den kristna
kyrkans musik (lat. mu’sica divi’na
1. sa’cra, ”gudomlig” 1. ”helig
musik”). Den romerska kyrkans
musik uppstod under inflytande
av fornorientalisk synagogai
musik och utvecklades senare under
benämning gregoriansk
sång (se d. o.) till en
enstämmig säng, vilken från 700-t. i
koralen erhöll ackompanjemang
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
