Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkoår - Kyrksocken - Kyrkstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Kyrksocken—Kyrkstad
28
Burträsk kyrkstad.
döparens dag (se
Johannes 1). Av sent ursprung är den
västerländska
trefaldig-hetssöndagen (se d. o.) på
söndagen närmast efter pingst
(den grekiska kyrkan firar denna
dag ss. en allhelgonafest). För
söndagarna från pingst och fram
till advent fann man f. ö. i
Västern ingen särskild karaktär
(med undantag för de sista, som
tala om de yttersta tingen;
evangelietexterna på de övriga
innehålla Jesu allmänna
undervisning) ; i östern uppdelas de i ett
antal Matteus-, resp.
Lukassön-dagar. Förutom de nu nämnda
högtiderna uppkommo emellertid
snart också en del andra, vilka
icke ha något egentligt samband
med K. men, efter hand ökade i
antal, kommit att intaga en
mycket framträdande plats därinom
såväl i den grekiska som i den
romerska kyrkan:
åminnelsedagarna till ära för martyrer
och andra helgon, apostlar,
kyrkliga reliker o. s. v., vilka
särskilt i Roms kyrka numera
översålla hela K. Mot helgon- och
relikdyrkan reagerade
reformationen på det kraftigaste. K. i
övrigt övertogs däremot i sitt
västerländska skick av Luther,
medan bland de reformerta
åt
skilliga till en tid avvisade också
detta (de stora högtiderna firas
dock numera allmänt även av
dem). I det protestantiska
Sverige firades länge utom de
förut nämnda kyrkoårshögtiderna
även Marie besökelses dag (2
juli), skärtorsdagen,
apostlada-garna, de s. k. gång- (d. v. s.
processions-) dagarna (mellan
bönsöndagen och Kristi
himmelsfärdsdag), Mikaelsdagen (29 sept.)
samt Allhelgonadagen (1 nov.).
Först 1772 kom häruti en ändring
till stånd. Då bestämdes, att av
de nämnda dagarna de båda sista
väl skulle bibehållas, men om de
infölle på vardag, i stället firas
på närmaste söndag (likaså
Kyn-delsmässodagen). Däremot skulle
de övriga helt och hållet indragas,
ävenså tredje- och fjärdedagen
vid de stora helgerna. De gamla
helgon- och apostlanamnen, från
medeltiden hållpunkter för
allmogens tideräkning etc.,
kvar-stodo emellertid orubbade i den
svenska almanackan ända till år
1901, då en radikal nydaning av
namnlängden genomfördes.
Kyrksocken, till skillnad från
jordebokssocken (sed. o.),
benämning å socken, betraktad ss.
en enhet i kyrkligt hänseende.
Kyrkstad, samling av för
allmogens kyrkbesök uppförda
boningshus, bodar och stallar,
förekommande i vissa
Norrlandssock-nar, där de stora avstånden gjort
en dylik anordning nödvändig.
Särskilt de stora K. i övre
Norrland, som ofta bestå av flera
hundra byggnader, ordnade kring
gator och torg, ett slags
bondestäder, äro av stort intresse ur
stadshistorisk synpunkt. K. av
denna typ förekomma i Skellefteå,
Burträsk, Piteå, Luleå, Lövånger
m. fl. socknar. Längre söderut
förekomma liknande anordningar,
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
