Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linné ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
579
Linnea—Linnér
580
Linnea.
världsdelar. — 1758 inköpte L.
Hammarby (se d. o.) och flyttade
1766 sina dyrbara samlingar dit.
Efter L:s död såldes de
sistnämnda (som följd av ett
testa-mentariskt förordnande),
förvärvades av en engelsman och
tillhöra nu Linnean Society
of London (se d. o.). —
Biografi av Th. Fries (2 bd, 1903, ny
uppl. 1907). Av Bref och
skrif-velser af och till Carl von Linné
ha 9 bd utkommit (1907—22). —
2. Karl v. L. d. y., f. 1741, d.
1783, den föreg:s son, botanist,
på faderns förslag dennes
efterträdare som prof., ägde ingen
framstående begåvning. Hans
utnämning vållade stridigheter och
bidrog trol. till att faderns
samlingar såldes till England.
Linne’a, Linnae’a borea’lis
(fam. Caprifolia’ceae), risartad
ört, uppkallad efter Linné. L. har
krypande stam och, på
högsommaren, små klocklika, doftande
blommor med vanl. vit, inuti
gul-och rödflammig krona. Nordliga
länder; i Sverige allmännast i n.,
i s. Sverige vanl. i granskog.
Linneanska stiftelsen, se
Hammarby.
Linnean Society of London
[lini’on såsa’jiti äw lo’nnden],
”Linnéska sällskapet i London”,
stiftat 1788 för främjande av
naturhistoriska studier och numera
inrymt i Burlington House, äger
Linnés efterlämnade herbarium,
bibliotek, korrespondens m. m. L.
utger tidskrifter.
Linneindustri. Linet anses
näst ullen vara det äldsta
spå-nadsmaterialet. Talrika fynd av
rester efter linnevävnader i
pål-byggnader utvisa, att det
användes redan under stenåldern. I
egyptiska gravkamrar har man
påträffat väl bevarade svepningar
av utomordentligt fin linneväv.
Redan fenicierna drevo en
betydande handel med egyptiskt och
babyloniskt linne. I de germanska
länderna är bearbetningen av lin
urgammal. Hos alla kända folk
tillverkades i äldre tider förnäma
mäns dräkter av linneväv, och hos
germanerna utgjordes särskilt
kvinnornas kläder mestadels
därav. Efter de textiltekniska
uppfinningarna i slutet av 1700-t.
kom emellertid linnefabrikationen
till korta i konkurrensen med
bomullsindustrin, inom vilken
maskintekniken tidigast och mest
konsekvent utnyttjades, men L.
har dock en ingalunda obetydlig
omfattning. Främst står L. i
England, därefter komma Belgien,
Frankrike och Tyskland. I
Sverige har linnetillverkningen
bedrivits som hemslöjd, särskilt i
Hälsingland och Ångermanland,
men denna hemslöjd är numera
utan betydelse. De största
industriföretagen äro:
Almedahl-Dalsjöfors a. b.,
Holma-Helsing-lands linspinneri & väveri a. b.
samt Jonsereds Fabrikers a. b.
Se vid. A p p r e t e r i n g, S p i n
-ning, Vävning. — Linets
viktigaste egenskaper äro dess styrka
och vackra glans.
Värmeledningsförmågan är större hos linnevaror
än hos bomullsvaror, och de förra
kännas därför kallare.
Linnér, Sigfrid, f. 1877,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
