Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lunds universitet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
875
Lunds Veckoblad—Lungkatarr
876
Lungfiskar. Baramunda. Längd
1—1 3/< m.
skapssocieteten, Filologiska
sällskapet, Fahlbeckska stiftelsen (se
F a h 1 b e c k).
Lunds Veckoblad, se Lunds
Dagblad.
Lund—Trälleborgs järnväg
(L. T. J.), en 52,1 km. lång,
nor-malspårig järnväg från
Trälleborgs nedre station över Svedala
vid Malmö—Ystads järnväg,
Klågerup vid Malmö—Genarps
järnväg, Staffanstorp vid Malmö
—-Simrishamns järnväg och Lund
till Kävlinge vid statsbanelinjen
Arlöv—Lomma—Kävlinge.
Öppnad för trafik 1875. Äg.
Landskrona—Lund—Trälleborgs järnvägs a. b.
Lunéville [lynevi’11], stad i
dep. Meurthe-et-Moselle, n.ö.
Frankrike. Vackert slott,
uppfört 1703—06. 25,000 inv. — IL.
slöt Napoleon 1801 fred med sina
tyska fiender.
Lunga, se L u n g o r.
Lungartär 1. 1 u n g p u 1 s
-åder, se Blodomlopp och
Hjärta.
Lungblåsor, se Lungor.
Lungblödning, se
Lungsjukdomar. Med. sp. 884.
Lungbrand, se
Lungsjuk-d o m a r. Med. sp. 882 och Veter.
sp. 886.
Lu’nge, Vincents, d. 1536,
dansk politiker och lärd. 1523
dansk-norskt riksråd, blev han
snart en av de ledande i Norge
och är bl. a. bekant som en av
Daljunkarens gynnare.
Lunge [lo’nge], Georg, f.
1839, d. 1923, tysk kemist,
utarbe
tade viktiga metoder för
framställning av svavelsyra samt
utförde undersökningar av
stenkols-tjäran.
Lungfiskar, Di’pnoi, en ordn.
fiskar av underklass Teleo’ stomi.
Kroppen är klädd med
cykloid-f jäll. Stjärtfenan är difycerk. L.
andas med inre, av gällock täckta
gälar och tidvis med simblåsan,
som fungerar som lunga.
Näshålan har både främre öppningar,
som ligga under överläppen, och
bakre dylika framtill i gommen.
Blodomloppet är dubbelt.
Ungarna ha yttre gälar. L.
förekomma i floder och sumpmarker i
Australien, Afrika och
Syd-Ame-rika; leva av vattendjur m. m. —
Den australiska L., b a r a m u n
-d a n, Cera’todus fo’rsteri, har
stora fjäll på kroppen och på de
brett lansettlika, pariga fenorna,
fyra par gälar och oparig ”lunga”.
•—- Hos afrikanska L., s 1 a m f i s
-k a r n a, Proto’pterus, äro
fjällen små, dolda i huden, de pariga
fenorna smala, trådlika, gälarna
reducerade och simblåsan baktill
parig. Längd c:a 1—2 m. Under
den torra årstiden, då vattnet
torkar ut, gräva sig dessa L.
ned i slammet, rulla ihop sig i ett
av huden avsöndrat slemhölje och
andas luft genom ett slemrör, som
leder ned till munöppningen. I
Brasilien förekommer en till
utseende och levnadssätt liknande
L., Lepidosi’ren parado’xa.
Lunghi [lo’nggi], Mar t in o
d. ä., italiensk arkitekt, verksam
under 1500-t :s senare hälft i Rom,
där han bl. a. byggde det ståtliga
Palazzo Borghese.
Lunginflammation, se
Lungsjukdomar. Med. sp. 880 f.
och Veter. sp. 886 f.
Lungkatarr, se B r o n k i t. Jfr
Lungsjukdomar sp. 880.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
