Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magnentius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1055
Magnet—Magnetisk
1056
medel samt i medicinen.
Mag-n e’ s i a m i x t u’ r, en lösning av
magnesiumklorid, salmiak och
ammoniak, användes vid
fosfor-syrebestämningar, då den med
fosforsyra ger en fällning av [-magnesium-ammonium-fosfat,-]
{+magnesium-ammonium-
fosfat,+} som vid glödgning
övergår i
magnesiumpyrofos-f a t, Mg2P2O7. — Med. M. verka
vid insprutning under huden 1.
direkt i blodet som förlamande
nervgift. Giftverkan av M.
upphä-ves snabbt av kalciumföreningar
(jfr d. o.), och då båda förekomma
normalt, är organismen inställd
på en viss jämvikt mellan dem.
M. användas huvudsaki. som
av-föringsmedel (se ovan) och som
motgift (vanl. i form av oxid 1.
basiskt kar bonat) vid
förgiftningar med syror,
arseniksyrlig-het, sublimat m. fl. metallgifter.
Magne’t (av grek. Wtos
mag-ne’tes, eg. sten från Magnesia),
magnetiserad, ferro-magnetisk
kropp (jfr Magnetism).
Per-m a n e n t a M. ha en viss
koerci-tivkraft, så att de bibehålla sin
magnetism även sedan det
magne-tiserande fältet upphört att verka,
medan temporära M. i sådant
fall bli nästan omagnetiska. De
förra göras av stål, ofta legerat
med wolfram, krom 1. molybden,
de senare av mjukt järn, omgivet
av spirallindad ledningstråd. Då
en elektrisk ström ledes genom
denna, blir järnkärnan
magnetisk : elektromagnet. M.
kan vara stav-, nål-, ring-1.
U-for-mig. Permanenta M.
sammansättas ofta av flera tunna lameller,
vilka kunna magnetiseras
kraftigare än det massiva godset. P o
-1 e r n a, de ställen, där
kraftlinjerna in- och utträda ur M.,
förses ofta med lämpligt formade
pol-skor av mjukt järn.
Permanenta M. förvaras bäst med
polerna förbundna med ett ankare
(se d. o. Magn.). De böra även
skyddas för stötar. För
mätinstrument avsedda M. åldrar
man före användandet genom
uppvärmning och stötar. De förlora
därigenom en del av sin
magnetism men bli sedan konstanta.
Magnetapparat, se
Tänd-apparat.
Magnetise’ring, framkallande
av magnetism. Stål kan
magnetiseras genom upprepad
strykning med en permanent
magnets ena pol längs stålet
(enkelstrykning) 1. med två
magneters motsatta poler, så att
dessa antingen nedsättas vid
stålets mitt och samtidigt föras ut
mot var sin ända av stålet
(söndrad strykning) 1.
med ett trästycke hållas på
konstant avstånd från varandra och
tillsammans föras fram och åter
längs stålet med början och slut
vid dess mitt
(dubbelstrykning). Vanl. sker dock M. genom
stålstavens placering i ett
magnetiskt fält inuti en
strömgenom-fluten spole. — Inuti magneten
åstadkomma polerna ett fält, som
har motsatt riktning mot det
magnetiserande och därför
åstadkommer en långsam a v m a g n e
-tisering. Denna är liten hos
långa, smala magneter och hos
hästskomagneter, vilkas poler
förbindas med ett ankare. — M a g
-netise ringskur va, M a g
-netiseringsvärme, se
Magnetism.
Magne’tisk, som hör till 1.
verkar genom magnetism;
magnetiserad. — M. ekvatorn, se
In-klination. — M.
legeringar, detsamma som
Heus-lers legeringar. — M. a z i m u’ t,
vinkeln mellan magnetiska
meridianen och riktningen till en
given punkt. — M. energi, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
