Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maritim ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1251 Mark—Markaryd 1252
fot och har efter inflation under
världskriget stabiliserats vid ung.
9,5 öre. 1 finländsk M. är = 100
penni (fi. plur. pennia). — I
Tyskland, där markvikter och
mark-mynt av gammalt förekommit,
infördes 1871—73 riksmark
(ty. Reiclismark) i guld, med
parivärdet 0,89 kr. Riksmarken
delas i 100 Pfennige. Sedan
guldmyntfoten under världskriget
suspenderats och M. förstörts
genom inflation, infördes
provisoriskt s. k. Rentenmark (lika med
1 billion papper smark), vilka
ut-gåvos 1923—25 av en
Renten-bank mot säkerhet i hypotek.
Fr. o. m. 11 okt. 1924 utges
Reichsmarksedlar, t. v. oinlösliga,
och båda valutorna hållas
likvärdiga med guldmarken i en fast
utländsk växelkurs av omkr. 0,89
kr. Rentenbanksedlarna skola
inom 10 år indras av
riksbanken. ■—- Även Estlands myntenhet
är M., f. n. stabiliserad vid ung.
1 svenskt öre.
Mark (fhty. marka,
gränsland, av urgerm. marko-, gräns,
märke), från Karl den stores tid
benämning på vissa från andra
folk erövrade, vid Frankiska
rikets gränser belägna områden. M.
styrdes av markgrevar med
större befogenheter än andra
låntagare med hänsyn till
försvars-beredskapen. M., senare ofta
benämnda markgrevskap, voro
t. ex. Spanska M., mellan
Pyrenéerna och Ebro, B r an■
d e n b u r g, Österrike samt
de i Markerna (se Marche 2).
I Tyskland bildade markgrevarna
länge en klass omedelbara
riksfurstar, som dock efter hand
er-höllo andra titlar. Jfr Markis.
Mark (fr. marque, av samma
ursprung som urgerm. marko-,
gräns, märke), eg. märke;
räkne-penning i spel, spelmark. -—•
M a r k a’ n t, iögonfallande,
anmärkningsvärd. — M a r k e’ r a,
beteckna; med tecken ange (t. ex.
hur skjutning utfaller 1. ett spel
står; se vid. Kortspel sp.
1247); ss. jaktterm, se Jakt sp.
28; med eftertryck framhålla. —
M a r k e’ r a d, utpräglad, full av
karaktär. — M a r k ö’ r, person,
som markerar (vid spel,
målskjutning o. s. v.).
Marka, socken i Skarab. 1.,
jämte Gökhem och Sörby pastorat
i Skara stift. 435 inv.
Markalls sömnlösa nätter, en
1820—21 i 2 dir utgiven litterär
satir, i vilken de svenska
nyromantikerna koncentrerade sina
angrepp på akademisterna. M.
tillkom i ett kotteri, söm
kallade sig ”Stora Bergström” och
bland vars medlemmar märktes
Hammarskjöld, Livijn och
Atter-bom samt senare Dahlgren och
Askelöf. En av Hammarskjöld
tidigare författad komisk
hjältedikt på hexameter (Dunciade eller
Rimarekriget) utgör stommen till
första delen, vilken skildrar hur
akademikerna, följande
”Markalls” (Wallmark) fana söka
storma Pinden. Andra delen (en
romantisk hjältedikt, Åsnan) är
huvudsaki. författad av Dahlgren
med talrika bidrag av Livijn.
Marka’nt, se M a r k.
Markarfljot, jökelälv på s.
Island, med sina mynningsarmar
omslutande de s. k. landöarna, där
Njals gård Bergthorsval låg. N.
om M. låg Gunnar
Håmundar-sons Lidarände.
Markaryd. 1. Socken i Kronob.
L, pastorat i Växjö stift. 3,485
inv. — 2. Köping och
stationssamhälle i M., vid Hässleholm—M:s,
Skåne—Smålands och M.—Veinge
järnvägar. 995 inv. Bland
industriella anläggningar märkas
totrvströfabrik, stenhuggeri och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
