Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - de’ Medici - Medicin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1435
Medicin
1436
Giuliano de’ Medici. Skulptur av
Michel-angelo. (Detalj av medicéergravarna i
Florens.)
(vilket inspirerade Machiavelli
till II Principe) samt genom
Michelangelos gravmonument över
honom och hans brorson
Loren-z o d. y. (f. 1492, d. 1519) i nya
sakristian i kyrkan San
Lo-renzo i Florens. Vidare märkas
G i u 1 i o, brorson till Lorenzo,
som-påve- Siemens VII (se d. o.),
Katarina (se d. o. sp. 686 f.)
samt Pieros sonson Alessandro,
f. 1510, d. 1537. Denne, som av
kej-sar Karl V utnämndes till hertig
av Florens, förde ett tyranniskt
regemente och mördades slutligen.
Hans efterträdare, Cosimo d. y.,
f. 1519, d. 1574, en typisk
renässansfurste, undertryckte med
stränghet ett försök att återställa
det republikanska statsskicket och
upphöjdes till stor hertig av
Tos-cana (Cosimo I, med tillnamnet
den store). Cosimo var en
utmärkt regent och upprätthöll även
släktens kulturella traditioner.
Om hans sondotter Maria se d.
o. sp. 1228. Hans ätt utdog 1737.
Andra grenar av släkten fortleva
ännu. Se vid. T o s c a n a och
Florens.
Medici’n (lat. medici’na, av
mede’ri, läka). 1. Läkemedel (se
d. o.). — 2. Läkekonst, den
vetenskap, som har till syfte
sjukdomars förhindrande och
botande, närmast hos människan.
De grundläggande medicinska
ämnena, anatomi, histologi,
fysiologisk kemi och
fysiologi, avhandla den friska
organismens byggnad, kemiska
sammansättning och
livsföreteelser. Organismens sjukliga
form-och funktionsförändringar äro
föremål för patologins
studium. På grund av bakteriernas
stora betydelse som
sjukdoms-alstrare har bakteriologin
blivit en av M: s viktigaste
vetenskapsgrenar. Det sistnämnda kan
även sägas om ser ologin.
Till samma grupp som de
ovannämnda, ofta kallade M:s
teoretiska ämnen, kan även hänföras
far ma k ologin. ■— Den
praktiskt utövade läkekonsten
delas sedan gammalt i
huvudområdena i n v ä r
tesmedicinen och (u t vär t e s medi ci •
nen 1.) kirurgin. Den förra
avhandlar de invärtes
sjukdomarna, deras diagnos och behandling.
Kirurgin omfattade förr
huvudsaki. utvärtes sjukdomar (jfr
Kirurgiska societeten)
men är numera väsentligt mer
omfattande på grund av de
operativa ingreppens ökade betydelse i
sjukdomsbehandlingen. Såväl
in-som utvärtesmedicinens
storartade utveckling har lett till
avsöndrandet av specialområden. De
viktigaste äro: obstetrik och
gynekolog i. pediatrik,
o f t a 1 m i a t r i k, öron-, n ä s
-och h a 1 s s j u k d o m a r,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
