Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1011
Norge (Historia— 1816)
1012
lagtingen och Höjesteret i
Köpenhamn. All rest av gammal
självstyrelse hos städer och
korporationer utplånades. 1687 erhöll N.
en ny lagbok, ”Kristian V: s
norske lov”, starkt påverkad av
den danska av 1683. Enväldets
ekonomiska politik var utpräglat
merkantilistisk. Handel och
hantverk koncentrerades till städerna
och omhuldades liksom industrin
av statsmakten. Järnbruken
gynnades genom förbud mot införsel
till Danmark av annat än norskt
järn, varemot svarade förbud mot
införsel av annat än dansk
spannmål tillN. (upphävt 1784). Adeln
blev alltmer en
ämbetsmanna-klass. Genom Stora nordiska
kriget förstördes i grund N: s
ekonomi. Finansnöden tvang till
försäljning av kronogods, varigenom
en mängd nya självägare
skapades. Oroligheter utbröto i slutet
av 1700-t. på grund av skattetryck
och ämbetsmannaövergrepp.
Rikets neutralitet under de stora
krigen under senare hälften av
1700-t. skapade lysande
affärs-konjunkturer. Dessa upphörde
genom den dansk-engelska
brytningen 1807, då den engelska
flottan blockerade N. och
hindrade sjöförbindelsen med
Danmark. Då Danmark 1808
började krig med Sverige, kunde
landförbindelsen ej heller
upprätthållas. En självständig norsk
regering upprätthölls sept. 1807
—09 med prins Kristian
August av Augustenborg ss.
ledare. En spannmålskommission
under Wedel-Jarlsberg sökte
avvärja den vid den uteblivna
tillförseln hotande nöden. Efter
Gustav IV Adolfs avsättning utsågs
Kristian August till svensk
tronföljare, men tanken på N:s
anslutning till Sverige, som bl. a. Wedel
sökt främja, blev därvid ej
för
verkligad. De redan på 1700-t.
framförda önskemålen om större
självständighet för N. fingo nu
ett uttryck i det på Wedels
initiativ stiftade Selskabet for Norges
Vel (1809) och i ett norskt
universitets upprättande 1811. Då
genom Kielf reden 1814 N. av
Fredrik VI (1808-—14)
avträddes till konungen av Sverige,
förklarade danske tronföljaren
Kristian Fredrik, som
1813 sänts till N. för att bevara
detta åt dynastin, i samråd med
inflytelserika norrmän N.
oberoende och övertog regentskapet.
April 1814 samlades på
Eids-vold (se d. o.) en riksförsamling,
som utarbetade N: s grundlag
(jfr ovan sp. 996 f.), och 17
maj s. å. utsågs Kristian
Fredrik till N:s konung (17 maj—
10 okt. 1814). Dennes försök att
vinna stormakterna för N.
misslyckades, emedan dessa garanterat
Sverige N: s förvärv. Ett kortare
krig med Sverige utbröt juli
1814. Svenskarna intogo bl. a.
Fredriksstad och nödgade
norrmännen att dra sig bakom
Glommen. 14 aug. 1814 avslötos
ett stillestånd och en konvention
i Moss, enl. vilken ett urtima
storting sammanträdde i Kristiania.
Det mottog Kristian Fredriks
abdikation, beslöt 20 okt.
förening med Sverige samt vidtog
därav betingade förändringar i
grundlagen, varefter Karl XIII
1814 valdes till N:s konung. —
S v e n s k - n o r s k a
unionstiden (1 8 1 4—190 5). Om de
unionella frågorna och om
förhållandet till Sverige se
Svensk-norska unionen. 1816
inrättades N :s bank och infördes en ny
härordning, som reducerade
armén. Penningväsendet var
förstört, och handelskriser
inträffade. Skattetrycket ökades, och
en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
