Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Proportionalitet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
635
Propp—Proselyt
636
K. M:t (jfr Motion). P.
kallas även det förslag till
avgörande i en fråga
(voterings-proposition), som efter
diskussionens slut framställes av
ordf. — Sport.
Tävlingsbestäm-melse, angivande tävlingens art,
plats, tid, insats, klädsel, priser
m. m. Jfr Kapplöpning.
Propp, sä k er hetspropp,
se Ledningssystem sp. 343.
Proprae’tor, p r o p r e’ t o r,
benämning på ämbetsman i
Romerska riket, vanl. f. d. pretorer,
som efter sitt tillbakaträdande
blevo styresmän över en provins.
Propriebalans (av lat.
pro’-prius, egen), brist i redogörares
redovisning för omhänderhavda
offentliga medel, då bristen är
föranledd av underlåten
redovisning. — P r o p r i e b o r g e n, se
Borgen. —
Propriehan-d e 1, handel, som drives för egen
räkning. Motsats:
kommissions-handel.
Proprietä’r (fr. propriétaire,
av lat. propri’etas, egendom),
godsägare.
Props (av eng. prop, påle, stöd),
se Virkessortiment.
Propy’l, se Radikal.
Propy’lalkohol, C3H- OH,
finnes i två former, dels primär P.,
vilken bildas vid alkohol jäsning
och ingår i finkeloljan, dels
sekundär P. 1. isopropylalkohol.
Propylé (grek. propy’laion,
av pro, framför, och py’le, port),
i den antika arkitekturen en
ståtlig portbyggnad till ett
tempel- 1. palatsområde. Mest
berömda voro Propyléerna på
Atens Akropolis (se d. o.).
Anläggningen, som befinner sig i
starkt skadat skick, består av
en dorisk mittbyggnad,
flankerad av två joniska
flygelbyggnader, av vilka den ena tjänade
som målningsgalleri, ”pinakotek”.
—- Bland moderna efterbildningar
av P. märkas främst de av Leo
v. Klenze 1848—60 uppförda P.
vid Königsplatz i München (se ill.
till d. o. sp. 422).
Propyle’n, se K o 1 v ä t e n sp.
1040.
Pro’rektor (av lat. pro, i
stället för), ställföreträdande rektor
vid universitet 1. högskola.
Prorogation (av lat.
proro-ga’re, förlänga), utsträckning på
grund av avtal mellan parterna av
en domstols kompetens till mål,
som regelmässigt icke tillhöra
domstolen. Sådant avtal,
proroga-tionsrätt, är i svensk rätt utan
verkan.
Pro’sa (lat., av pro’rsus,
fram-åtvänd; eg. rättframt tal). 1.
Den språkliga framställning, som
(i motsats till versen) ej är
bunden av metriska regler; torr,
opoetisk vardaglighet, nykter
för-ståndsmässighet. Jfr Poesi. —
Adj.: prosa’is k. —
Prosa i’ s t, p r o s a t ö’ r,
prosaförfattare. — 2. Se Sekvens.
Prosaiska krönikan kallas i
motsats till Rimkrönikorna en
krönika, författad av en
fran-ciskanmunk i Sthlm vid 1400-t:s
mitt, trol. på uppdrag av Karl
Knutsson. P. inleder den
sedermera länge dominerande
fantastiska riktningen inom den svenska
historieskrivningen.
Prosai’st, p r o s a t ö’ r, se
Prosa 1.
Prosce’nium (lat., av grek,
pro-ske’nion, av pro, framför, och
ske-ne’, fondbyggnad), se Teater.
Prose’ktor (av lat. proseca’re,
skära för), ordinarie lärare i
anatomi 1. patologi med
tjänsteställning närmast professors.
Prosely’t (grek. prose’lytos, eg.
nykomling). Termen P. användes
urspr. i den grekisk-romerska
världen om dem, som genom
om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
