Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
913
Reformationen
914
liga tron följde också ett
frigörande av hela det borgerliga livet,
vilket ej längre räknades ss.
något lägre utan ss. en verklig
gudstjänst (den lutherska
kallelsetanken). Från Luthers R. utgingo de
avgörande inflytelserna såväl till
Zwingli (se d. o.) som till Calvin
(se d. o.), vilka jämte Luther äro
R:s centralgestalter. Men de nya
tankarna genomgingo hos dem en
egenartad omformning: mera
humanistiskt förståndsmässig
(Zwingli) 1. mera viljebetonat
energisk (Calvin). Särskilt stor
blev skillnaden mellan Luther och
de schweiziska reformatorerna på
kultens och författningens
områden: medan Luther i evangelisk
frihet behöll en hel del gamla
former för gudstjänsten
(huvuddelar av mässan, altare, dräkter
m. m.), utrensade Zwingli och
Calvin allt katolskt och sökte
såvitt möjligt återgå till den
ur-kristna tidens förhållanden. Och
medan den lutherska kyrkan i
Tyskland genom förhållandenas
makt kom i starkt beroende av
territoriernas furstar, fordrade
spec. Calvin självständighet för
den kyrkliga styrelsen och t. o. m.
i viss mån dennas herravälde
även på det borgerliga området
samt gjorde lekmännen mera
direkt medansvariga i det kyrkliga
arbetet (jfr Presbyter 2).
Jämte dessa tre huvudtyper för
R. uppträdde även mera
radikala riktningar och
personligheter, bland vilka särskilt är att
nämna den stora döparrörelsen (se
Anabaptister). — Historia.
Redan före riksdagen i Worms
1521 (se Luther sp. 901) hade
Luthers tankar vunnit mycket
snabb spridning ej blott i
Tyskland. utan även i andra länder
(Frankrike, Schweiz,
Nederländerna, England, Danmark och
snart även den övriga Norden,
Polen, Österrike, Ungern). R:s
avgörande historia utspelas
emellertid till en början på tysk (och
schweizisk) mark. Åren 1524—25
medförde en kris, i det att Luther
då dels bröt med Erasmus, dels
också genom bondeupproret (för
vilket han fick skulden) och dess
kuvande (till vilket han slutligen
uppmanade herrarna) miste en
del av sin popularitet, varefter R.
mer än förut tvangs att söka stöd
hos furstarna. På riksdagen i
Speier 1526 vunno de evangeliska,
tack vare det spända
utrikespolitiska läget en icke ringa
framgång: tills ett allmänt kyrkomöte
avgjort religionsf rågan, skulle
betr. Wormsediktets utförande
varje stånd få förhålla sig så,
som det trodde sig kunna försvara
inför Gud och kejsaren — vilket
av de evangeliska tolkades så, att
en redan påbörjad R. obehindrat
kunde fullföljas. Även i Schweiz,
där Zwingli nu framträdde ss.
högste ledare, utbredde sig R. med
kraft. I Tyskland blevo åren från
1529 kritiska. Då kejsarens
ställning blivit starkare, genomdrevo
näml, de katolska ständerna på en
ny riksdag i Speier 1529 en hel del
för R. hinderliga beslut. Mot detta
inlade de evangeliska sin protest
(jfr Protestanter). I detta
läge ivrade Filip av Hessen för e’ t
enande av Luthers och Zwiuglis
anhängare, vilka spec. i
nattvards-frågan kommit att gå starkt
isär; ett religionssamtal mellan
de båda reformatorerna kom till
stånd i Marburg 1529, men full
enighet stod icke att vinna, och de
båda reformrörelserna gingo snart
helt åtskils. Vid riksdagen i
Augs-burg 1530 ämnade kejsaren
framtvinga ett avgörande. Till sitt
försvar framlämnade de evangeliska
ständerna en väsentligen av Me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
