Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksråd - Riksräkenskapsverket - Riksrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1171
Riksräkenskapsverket—Riksrätt
1172
svara endast inför honom. Endast
i vissa viktigare fall var konungen
skyldig att taga råd av R. R:s
betydelse avtog sedan snabot, och
genom Förenings- och
säkerhetsakten (se d. o.) 1789 upplöstes
det och ersattes av Högsta
domstolen och Rikets ärenders allmänna
beredning. Ur denna beredning har
det senare statsrådet framgått.
Riksräkenskapsverket, ett
under finansdepartementet
sorterande ämbetsverk, inrättat 1920, med
uppgift att utöva den centrala
kontrollen å statens inkomster
och utgifter samt å förvaltningen
av statsförmögenheten.
Motsvarande uppgifter voro tidigare
delade mellan Kammarrättens
revi-sionsavdelning och Statskontorets
riksbokslutsbyrå, vilka vid R:s
inrättande överfördes till detta.
Verket, vars chef är
generaldirektör, består av två byråer,
riksbok-slutsbyrån och revisionsbyrån,
med var sin byråchef. Under
byråerna sortera ett antal revisorer.
Riksrätt, den domstol, som
äger rannsaka och döma
statsrådets, Högsta domstolens och
Regeringsrättens led. för brott i
ämbetet. — Enl. § 106 R. F. skall
R. träda i verksamhet, då
riksdagens konstitutionsutskott vid
granskning av
statsrådsprotokollen finner, att någon statsrådets
led. ”uppenbarligen” överträtt
grundlag 1. allmän lag. Genom R.
i detta fall utkräves således den
juridiska ministeransvarigheten
(se d. o.). Ätalet skall utföras av
J. O. och domen fällas efter
allmän lag och ansvarighetslagen.
Enl. § 101 R. F. skall R. därjämte
rannsaka och döma, då Högsta
domstolen 1. Regeringsrätten 1.
någon av dess led. finnes ha ”av
egennytta, vrångvisa 1.
försumlighet” fällt en så orätt dom, resp,
vid prövning av besvärsmål låtit
sådant komma sig till last, att
någons liv och välfärd äventyrats.
J. O. eller, om mål från
krigs-domstol kommit under Högsta
domstolens prövning, M. O. ha
därvid åtalsplikt, J. K. åtalsrätt.
— R. består enl. R. F. § 102 av
presidenten i Svea hovrätt, ordf.;
presidenterna i rikets kollegier,
d. v. s. cheferna för de ämbetsverk,
vilka vid R. F:s tillkomst
kallades kollegier; vid åtal mot
Högsta domstolen de fyra i
tjänsten äldsta regeringsråden men vid
tilltal mot Regeringsrätten de fyra
äldsta justitieråden; högste
befälhavarna över de i huvudstaden
förlagda trupper och delar av
flottan; de två äldsta
hovrättsråden i Svea hovrätt, och det
äldsta rådet i varje kollegium.
Dom fälles enl. allmän lag.
Rann-sakningen äger rum inför lyckta
dörrar, men domen avkunnas
offentligen. Domen kan ej ändras.
Konungen har benådningsrätt men
äger ej att återinsätta den dömde
i hans ämbete. — R. har
förekommit vid 5 tillfällen (1818, 1823,
1834, 1840 och 1854). Samtliga
åtalen gällde statsråd 1.
föredragande, och vid samtliga tillfällen
blevo de tilltalade frikända. —
I Norge (se d. o. sp. 999 f.) är R.
enl. engelskt mönster en
övervägande politisk domstol. Ordf, är
lagtingets president. Inför R.
svara led. av regeringen,
Höieste-rett och stortinget. — Inför
Danmarks (se d. o. sp. 44) R. svara
regeringens led. efter åtal av
fol-ketinget. Dessutom kan
konungen, efter medgivande av
Folke-tinget, ställa andra personer
under åtal för statsbrott. —
Finlands (se d. o. sp. 1578) R. består
av presidenterna i Högsta
domstolen och Högsta
förvaltningsdomstolen, presidenterna i rikets
tre hovrätter, en prof, i lagfaren-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
