Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1575
Ryssland (Historia — 1911)
1576
oppositionen formulerade på
möten och kongresser öppet sina
krav, strejker och
gatuorolig-heter avlöste varandra i städerna,
på landsbygden brände bönderna
herrgårdarna och togo för sig av
herrarnas jord, i olika
gränstrakter, bl. a. Polen, utbröt öppet
uppror, attentaten följde på varandra
(Plehves mord 1904, storfurst
Sergejs mord febr. 1905). Den
rådlösa tsarismen tillgrep än
meningslösa våldsakter, ss. den
”blodiga söndagens” (se d. o.)
massmord, än halva eftergifter, som
icke tillfredsställde någon, ss. det
aug. 1905 givna löftet om
inkallande av en folkrepresentation,
”riksduma”, med fullständigt
illusorisk makt. Okt. 1905
utbröt ”den första ryska
revolutionen” i och med en generalstrejk,
inför vilken tsarismen stod
maktlös. Strejkledningen i Petersburg,
ett av delegerade från olika
fabriker och verkstäder sammansatt
råd (ry. sovje’t, se
Arbetarråd), fungerade rentav några
dagar som ett slags
revolutions-regering -—- den första
upprinnelsen till den senare
sovjetinstitu-tionen. Tsaren tvangs då av sin
omgivning, framför allt av Witte,
att underteckna det s. k.
oktober-manifestet (30 okt. 1905),
varigenom den utlovade dumans
rättigheter betydligt ökades, och
yttrandefrihet, församlingsfrihet etc.
proklamerades. Den borgerliga
oppositionen, tillfredsställd med
de utlovade reformerna och
förskräckt över de radikala politiska
och sociala krav, proletariatet nu
framförde, nedlade därefter
striden. Då arbetarna på egen hand
fortsatte den, kvävdes aktionen
med våld: Petersburgs sovjet
häktades, ett stort väpnat
arbetaruppror i Moskva dec. 1905
undertrycktes. De perspektiv till
fred
lig konstitutionell utveckling,
oktobermanifestet tycktes öppna
visade sig snart vara föga värda.
Redan innan duman hann
sammanträda, kringskars dess makt
genom en rad ukaser; bl. a.
tillskapades ett överhus av det till
häliten tsarutnämnda riksrådet.
Den maj 1906 samlade duman
öppnade under kadettpartiets (se
d. o.) ledning kraftig opposition
mot regeringen men upplöstes
snart; majoritetens försök att
fortsätta striden med
utomparla-mentariska medel — en från
Viborg utsänd vädjan till folket
om skatte- och rekrytvägran —
misslyckades, då massornas
motståndskraft redan knäckts.
Segern över oppositionen fullföljdes
av ministerpresidenten Stolypin
med hjälp av tsarismens hela
arsenal av tvångsmedel. Sedan även
den andra, 1907 sammanträdande
riksduman trots hänsynslös
val-påtryctkning befunnits
oppositionell och därför också hastigt
hem-sänts, gjorde Stolypin om vallagen
på ett sätt, som groteskt
favoriserade R:s konservativaste
klasser, spec. godsägarklassen, och
uppnådde därmed, att den i nov.
1907 sammanträdande duman,
dominerad av de formellt på
oktobermanifestets plattform stående
men i själva verket ganska
reaktionära oktobristerna, fogligt gick
hans ärenden och beskedligt
tolererade hans övergrepp. 1910
genomförde Stolypin en omfattande
agrarreform, som gav bönderna
möjlighet att frigöra sig från
byalagets, mirens, band; avsikten var
att därigenom av deras dugligaste
element skapa en burgen,
samhällsbevarande och pålitlig
hem-mansägartkl ss — en politisk
kalkyl, som icke förminskar den
betydelse, reformen ägde för
jordbrukets upphjälpande. 1911
mör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
