Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1581
Ryssland (Historia — 1926)
1582
tiska polisen”. Efter åtskillig
möda lyckades man också med
tillhjälp av den nyorganiserade
röda armén få bukt med de olika
väpnade interventioner, som
understödda av ententemakterna
från olika håll sattes i gång (se
Kor nilov, Krasnov, K o 1
-t j a k, D e n i k i n, J u d e n i t j,
W r a n g e 1. Till dessa
kontrarevolutionära krafter slöto sig
också de frikårer, som bildades
av tjeckoslovakiska krigsfångar
från Sibirien; deras framryckning
mot Ryssland gav anledning till
att tsaren och hans familj
mördades av bolsjevikerna (juli 1918).
Sedan interventionsförsöken efter
1920 voro över, ordnades det nya
statsskicket (se ovan sp. 1.556).
— Stabiliseringen av
bolsjeviker-nas makt har icke varit
liktydig med de bolsjevikiska
idéernas seger. Endast en del av de
bolsjevikiska programpunkterna
ha genomförts (se B o 1 s j e
-vi sm), så upprättandet av
"proletariatets diktatur”, vilken
i realiteten visat sig vara en
diktatur, utövad av det järnhårt
disciplinerade bolsjevikiska
partiets centralledning. Andra
programpunkter ha däremot på
grund av sovjetstatens konstanta
ekonomiska svårigheter endast i
ringa utsträckning kunnat
realiseras, åter andra ha måst
modifieras 1. utmönstras. Spec. i sin
ekonomiska politik ha
bolsjevikerna nödgats gå från kapitulation
till kapitulation. Under de första
åren, ”krigskommunismens” år,
sökte man ännu få till stånd en
något så när programenlig
kommunistisk hushållning, även om
Lenin aldrig vågade ens försöka
förmå bönderna acceptera de
kommunistiska agraridéerna.
Systemet, som gick ut på ett utan
pengar av staten förmedlat varubyte
mellan städernas industrier och
jordbrukets produkter, föll
samman, i det staten visade sig
inkompetent att sköta
förmedlingen och statsindustrin snart icke
längre hade några produkter att
lämna bönderna, vilka då också
vägrade att avstå sin säd; den
od-lingsstrejk, de därvid etablerade,
vållade i förening med ogynnsam
väderlek den förfärande
hungersnöd, som kulminerade 1921. Den
nya ekonomiska politik (”nep”),
vars antagande Lenin s. å. tvang
igenom trots förtvivlat
partimotstånd, återgav bönderna rätten
att sälja sin säd; en konsekvens
därav blev den tidigare strängt
förbjudna handelns frigivning,
varvid det förut stoppade privata
initiativet och kapitalet åter
släpptes fram. Striden om huru
långt denna reträtt skall drivas
har sedan dess oavbrutet pågått
inom partiet, särskilt sedan Lenin
jan. 1924 dött och som ordf, i
folkkommissariernas råd
efter-trätts av Rykov. 1925 nödgades
man för att få fart i jordbruket
införa den s. k. ”landsbygdens
nep”, åsyftande ätt i utsträckt
grad gynna enskild
företagsamhet och kapitalbildning i
byarna; partiets bondepolitik blev
sedan under 1926 en av de
främsta stridsfrågorna under de
konflikter mellan de olika
parti-fraktionerna, som sedan de länge
varit latenta, då började utspelas
för öppen ridå; den radikalare
falangen (Trotskij, Kamenev,
Si-novjev), som är emot
hänsynstagande till den med
kapitalistiska instinkter hopplöst
impregnerade bondeklassen och som,
praktiskt taget, i den ser endast
en koloni, som kommuniststaten i
sina intressen bör ekonomiskt
exploatera, blev därvid slagen till
marken, varefter — speciellt på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
