Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sachsen-Altenburg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1697
Sachsen-Altenburg—Sachsiska ätten
1698
trädelser, ingick 1867 i Nordtyska
förbundet och 1871 i Tyska riket.
— Under Albert I (1873—
1902) vann det i S. starkt
framträngande socialdemokratiska
partiet på 1890-t. insteg i andra
kammaren tack vare en liberal vallag
av 1867. Denna ändrades 1896 i
reaktionär riktning, men 1909
infördes allmän rösträtt, ehuru
modifierad genom tilläggsröster.
—- Albert efterträddes av sin
broder Georg (f. 1832, d. 1914)
och denne av sonen Fredrik
August III (f. 1865), vilken
vid den allmänna tyska
revolutionen abdikerade 13 nov. 1918.
— S. proklamerades nu ss. en
republikansk fristat och fick efter
allvarliga oroligheter i febr. 1919
en provisorisk författning. 1923
uppstodo i S. svårartade
kommu-nistoroligheter, som efter
bildandet av ett ”rött garde” ledde till
konflikt med riksregeringen,
regeringsskifte och gardets
upplösning. — 3. Provins i Preussen,
belägen kring Elbe och Saale n. om
S. 2 och Thüringen. Omfattar även
enklaver i Thüringen. 25,274
kv-km. 3,27 mill. inv. S. tillhör till
största delen nordtyska
låglandet, som här i allm. är fruktbart,
och omfattar i v. delar av Harz
och Thüringska berglandet.
Huvudnäringar äro jordbruk
(särskilt råg och vitbetor),
trädgårdsodling, boskapsskötsel, bergsbruk
(koksalt, kalisalter, brunkol,
malmer), industri (särskilt
sockerraffinaderier i Magdeburg).
Huvudstad Magdeburg. — S.
innefattar bl. a. det forna
Kur-Sach-sen (se ovan sp. 1696).
Sachsen-A’ltenburg [-borg],
före 1918 hertigdöme inom Tyska
riket, omfattande tvenne skilda
områden i ö. delen av nuv.
Thüringen (se vid. d. o.).
Sachsen-Hildbu rgshausen
54. — L e x. IX. Tr. 20. 12. 26.
[hiTltborgshaosen], se
Thüringen. Historia.
Sachsen-Koburg och Gotha,
ty. 8. und Gotha 1. S.-Gotha
[kå’-bor§ (ont) gå’ta], fordom tyskt
hertigdöme i Thüringen, bildades
1826 genom förening av
Sachsen-Gotha, vars furstelinje
utslocknade, med Sachsen-Koburg under
E r n s t I (f. 1784, d. 1844, hertig
1806). S. blev republik 1918 och
upphörde 1920, då Koburg
uppgick i Bayern (se d. o. sp. 1181)
och Gotha i Thüringen (se d. o.).
Sachsen-Lauenburg, se
Lau-e n b u r g sp. 299.
Sachsen-Meiningen [ma’j-],
före 1918 hertigdöme inom Tyska
riket, omfattande de s. och s.v.
delarna av nuv. Thüringen (se vid.
d. o.).
Sachsenspiegel [-[sa’kksen-sjpi’gel]-] {+[sa’kksen-
sjpi’gel]+} (eg. S p i e g e 1 der
S a c h s e n, sachsarnas spegel),
en i början av 1200-t. av riddaren
och domaren Eike von Repgow
författad systematisk
framställning (på lågtyska) av gällande
rätt i dåv. Sachsen (se d. o. 1),
vilket arbete blev normgivande
för nordtysk rätt. S. är ett även
språkvetenskapligt och
kulturhistoriskt synnerligen värdefullt
verk.
Sachsen - Weimar - Eisenach
[va’jmar a’jse-], före 1918
stor-hertigdöme inom Tyska riket,
bestående av trenne från varandra
skilda huvuddelar, resp, i n.v., n.
och ö. delarna av nuv. Thüringen
(se vid. d. o.).
Sachsiska hertigdömena, se
Thüringen.
Sachsiska Schweiz,
bergstrakt i fristaten Sachsen, jämte
Böhmiska Schweiz bildande
Sachsisk-Böhmiska
Schweiz (se d. o.).
Sachsiska ätten, tysk
fursteätt, som 919—1024 innehade den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
