Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Mat och vitterhet. Kulinarisk skiss av Karl Benzon. Med 2 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sitt gyckel utbrast Monselet med tårarna
i ögonen:
"Förråd mig inte! Jag har hustru och
barn!"
Han trodde att hans ryktbarhet skulle
sammanstörta, om man ansåg honom i
stånd att förväxla en gåsleverpastej från
Strassburg med rillettes (färs av gammalt
gåskött) från Tours.
Av gastronomen Monselet återstår
knappt annat än hans frodiga strof till
svinet:
"Du tröga filosof, som äter och som
ätes . . ."
Om Alexandre Dumas d. ä. (1803—
1870) ej varit en så snillrik
romanförfattare och dramaturg skulle han mycket
väl kunna ha rett sig som köksmästare.
Maten dyker upp esomoftast i hans
arbeten. En av de tre musketörerna
utbrister inför en gammal hårdtuggad höna:
"Jag vördar alltid ålderdomen, utom
då den är kokt eller stekt."
Om den unge bov som någon tid går
under namnet Andrea Cavalcanti i
"Greven av Monte-Cristo" heter det:
"Andrea tycktes finna sig i sitt öde,
korkade upp flaskorna med friskt mod och
högg in på bouillabaissen och den
halstrade kabiljon med vitlök och persilja."
I sina memoarer beskriver han
utförligt huru han tillredde en av honom
skjuten vildkanin samt huru han av den
store Rossini inhämtade konsten att
framställa maccheroni på äkta neapolitanskt
sätt. Så att i egenskap av kökskonstnär
var Dumas pére ingalunda en humbug.
Ypperligt vittnesbörd därom bär för övrigt
hans "Grand dictionnaire de cuisine".
Sonen med samma namn (1824—95)
tyckes ej ha legat åt det hållet —
kanske delvis på grund av den gnidighet
vars motsats utgjorde en bland faderns
mest kännetecknande egenskaper. Dock
låter han i en av sina pjäser, "Francillon",
en japansk sallad tillagas på scenen.
Ändå något.
Den numera så gott som onjutbara
romancykeln "De sju dödssynderna" av
Eugene Sue (1804—57) har givetvis en
del som ägnas åt La Gourmandise. Av
denna hade jag på goda grunder väntat
mig åtskilligt, men vart bittert besviken.
Det intressantaste i boken var uppgiften
att Zara, Dalmatiens huvudstad och den
bästa maraschinons produktionsort, ligger
på någon av de Joniska öarna.
Ofrivilligt kom jag att tänka på ett
svenskt översättningsprov i en annan
Sue-roman — C est bon marché = "det
är bra marscherat."
Då Gustave Flaubert (1821—80)
skrev den yppersta av Frankrikes — ja
kanske av all världens — realistiska
romaner, Madame Bovary, hade han, med
sin skarpa blick, naturligtvis även sitt
lands kök i åtanke. Meningen är icke här
att återgiva enskildheter från de nygifta
makarna Bovarys eget hushåll, utan från
det tillfälle då de första gången voro med
i "stora världen" som gäster på slottet
Vanbyessard.
"Humrarnas röda klor hängde över
fatens kanter; i genombrutna korgar lågo
frukter uppstaplade på mossa; vaktlarna
hade sina fjädrar kvar, rätterna
ångade. . ."
Skildringen är mycket utförligare i
originalet, men detta hade jag ej till hands,
en omständighet som jag på det bittersta
beklagar.
Guy de Maupassant (1850—93),
Gustave Flauberts lärjunge — ej hans frände,
såsom det länge och rätt allmänt troddes
— gav ut en av sina första
novellsamlingar under den gemensamma titeln La
Bécasse, "Morkullan". Den läckra fågeln
tjänstgör som ett slags rulett. Värden på
ett franskt chäteau sätter morkullan i
svängande rörelse, och den av
sommargästerna, mot vilken den långa näbben
slutligen pekar, är skyldig att berätta en
historia. Sådant är det enda kulinariska
elementet i samlingen.
Detta spelar däremot en framstående
roll i en av Maupassants längre noveller,
La Boule de suif, ordagrant "Talgkulan",
så vitt jag vet ej översatt till vårt språk,
kanske emedan den i någon mån är vad
våra vänner hinsidan Sundet pläga kalla
"uartig".
Under 1870 års krig äro preussarna
stadda i anryckning mot en liten lands-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
