Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Mat och vitterhet. Kulinarisk skiss av Karl Benzon. Med 2 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lägsenhet. Vem helst som ej är
gur-mand är bristfällig. Ett av de högsta
önskemålen för min ärelystnad är att
hålla ett bord som småler mot
finsma-karen. Jag tror att en kvinna ej är
verklig härskarinna i sitt hus, med mindre än
att hon intresserar sig för sitt kök, för
sitt bord, äger något eller några
personliga recept och frågar sig för om allt som
förefallit henne mycket gott hos andra."
Ernest Daudet, en broder till den
store Alphonse, upplyser om huru sniglar
tillredas på provengalskt maner.
Särdeles anspråkslös är Courteline,
pseudonymen för Jules Moineaux:
"Jag har aldrig tyckt om mer än två
saker: bondbröd och Brie-ost — då den
ännu fanns. Men den har tyvärr
försvunnit jämte så många andra av våra
institutioner! Jag gråter däröver från
morgon till kväll..."
Georges Ohnet, den även hos oss
mycket populäre romanförfattaren,
veklagar så att änglarna kunna smälta i
tårar:
"Det idkas ej längre någon kokkonst,
man äter icke nu för tiden. Det franska
samhället för diet. Läkarna ha återvänt
till den frejdade doktor Sangrados teorier,
och ordinerat oblandat vatten åt alla sina
patienter. . . Kom då och tala om föda!
. . . Intet kött mera, icke ens vitt! Intet
bröd, ingen fisk! Nudlar! Lägg också
märke till hur det artar sig med franska
rasen. Alkoholismen där nere, dieten där
uppe! Och betrakta ett folk som är på
väg att försvinna! Det är tyskarna som
för närvarande dricka vårt vin. Vi ha för
tjugu år sedan börjat dricka deras öl. Och
i dag ser det ut som om ölet ändå skulle
vara för starkt för vår mage. Vatten!
Ingenting annat än vatten! Också finna
vi oss i allt, politiskt och socialt, i den
avmattning som nedslår oss.
Frankrike är hemlandet för kapunerna
från Mans, för tryffeln från Périgord, för
skinkorna från Bayonne, för pastejerna
från Amiens. Det bringar clos-vougeot
och chåteau-yquemdruvorna till mognad.
Och det står i begrepp att livnära sig med
tabletter eller piller!. . . Nativiteten
minskas, och man förvånas! Se så! Fös
undan alla humbugsmakare till deras la-
boratorier ! Återvändom till biffsteken och
chambertinen! Det är högt på tiden.
Sen ska vi talas vid om kokkonst."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
