- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1913 /
583

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Från den svenska idrottens barndom. Av Erik Bergvall. Med 32 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lyckats komma en bit uppåt Norrtullsgatan
hörde vi massans åskor bakom oss dåna
så att marken darrade. — Det var John
Lawson, som lyckats äta sig fram till målet,
och han var den ende, som publiken fick
se åka in. När jag kom hem, lade jag mig
och somnade som en stock och så var min
sommarnattsdröm slut och jag får bedja
om överseende med att jag enbart talat
om mig själv och min kapacité, men frågan
var ju att jag skulle skildra mina intryck
från första "Mälaren runt", och det ligger
i sakens natur att man under brinnande
tävling ej har tid och sans att just något
vidare gå utom sig själv och sina egna
koncentrerade intentioner. .

C. Gösta Drake berättar:

Anmodad
nedskriva några intryck och
minnen från idrottens
i Sverige
barndomsår, vill jag gärna
tillmötesgå denna
begäran med följande
intryck och fragment
ur mina idrottsliga
upplevelser.

"Idrottens
barndomsår i Sverige!"
— ja när voro väl de! Redan från vaggans
tid har jag ett minne — det var mina
morbroder, varav en varit i krig, som gingo
omkring med blanka knappar och sablar
och talade om svenska bragder i fjärran

C. Gösta Drake.

länder, och hur gamla Sveriges
representanter där ute skött sig på grund av sitt
från fäderna ärvda präktiga sinnelag och
stora dådlust. Min egen pappa var "civil",
men ville jag skulle bli knekt — förty det
är en så god uppfostran för en pojke, ty
där får han lära sig veta hut — min
farfar blev fransk fånge i 1813—1814 års
krig och de flesta andra mina stamfäder
hava ock varit militärer. Varför jag
nämner allt detta är därför, att jag anser
krigarens yrke sedan gammalt
idrottsmannens.

*



I Nya elementarskolan, som fått sig
anförtrodd min elementära uppfostran, kom
jag i tillfälle att få börja idrotta.
Visserligen fick jag inte äran att vara med om
bildandet av den "sport "-förening, som
några lovande ungdomar planerade — jag
ansågs för klen — men en, säger en månad
efteråt fick jag följande kallelsebrev, som
jag för kuriositetens skull (jag har väl
förvarat det) här återger in extenso.

Stockholm den 14 Mars 1882.
B. B.
Herr G. Drake är genom röstning av
föreningen F. S. styrelse intagen i nämnda
förening och behagade inställa sig
Söndagen d. 19 Mars 1882 kl. 5 ef. vid
Norrtullsgatan N:o 14 eller om han vill
invänta ordföranden då han skall begiva sig
dit.

Ordförandens adress:

Rådmansgatan 18 c. 2 trapp. upp.

Ordförande.

Hj. Holmgren.

Sekreterare. Kassaförvaltare.

Th. Ekman G. af Vetterstedt.

(F. S.)

Man var något till stram, då man fick
detta papper i sin hand, och det var en
given sak, att jag på utsatt tid inställde
mig vid Norrtullsgatan 14. F. S. — det
var uttytt "För Sport" — idkade alla
gymnastiska hopp, löpningar och skjutning.
Vi voro inalles 14 pojkar från Klara och
Adolf Fredrik, och varje söndag pågingo
våra övningar, d. v. s. träningen, vilken
likväl ej sköttes med den allra största
omsorg. Cigarretter, alla skolpojkars för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:28:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1913/0591.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free